Hantera en trafikolycka – körkortsteori

Trafikolycka

Vi människor är skapade för att gå och springa. Att köra bil är onaturligt för oss, eftersom hastigheten är mycket hög (jämfört med att gå) samtidigt som vår kropp inte klarar av de smällar som vi utsätts för om vi krockar. Trafikolyckor i någon form är i princip oundvikliga.

Orsaker till olyckor

Det finns 3 huvudorsaker till att trafikolyckor sker:

”Olycksfåglarna”

Samma grupp på ungefär 15 % av befolkningen är inblandade i 50 % av olyckorna. Den gruppen har egenskaper som ökar risken för olyckor, exempelvis:

  • Förklarar bort misstag, vilket gör att de inte lär sig till nästa gång.
  • Tränger bort faror. Exempelvis ignorera att det ligger ett dagis i närheten.
  • Impulsivitet kan leda till farliga situationer, till exempel en kraftig sväng utan att blinka.
  • Prestigetänkande, vilket kan leda till negativa reaktioner då de blir omkörda. (De förlorar en ”kamp” med en annan bil.)
  • Självhävdelsebehov innebär att personen måste visa sig stor och stark. Personer som tränger sig i kön måste ”straffas”.
  • Reaktionsbildning är ett tvärtombeteende. De som är försiktiga i andra sammanhang använder trafiken som en ventil för att släppa ut frustration och andra känslor.
  • Festar mycket, leder till sena körningar (trötthet) och även rattfylla.
  • Äventyrliga förare ser trafiken som ett utmanande racerlopp.

Att göra vid större olyckor

När du själv befinner dig på olycksplatsen i ett tidigt skede

  1. Överblicka
    Antal skadade? Fler risker?
  2. Prioritera
    Vad måste göras först?
  3. Varna
    Är det skymd sikt kanske ytterligare bilar krockar och förvärrar olyckan.
  4. Larma 112
    Du har vid det här laget samlat på dig viktig information (antal skadade till exempel).
  5. Första hjälpen (LABC):
    1. Livsfarligt läge
      Flytta undan person som ligger mitt i vägen eller sitter i en brinnande bil.
    2. Andning
      Ta reda på om orörliga personer andas. Om personen andas, lägg honom eller henne i stabilt sidoläge (framstupa sidoläge). Om personen inte andas:
      • Utan puls
        Hjärt- och lungräddning krävs.
      • Med puls
        Mun-mot-munmetoden.
    3. Blödning
      Stoppa blödningen genom att knyta fast ett tygstycke mot såret.
    4. Chock
      Avser inte psykiskt ”skrämda” personer, utan cirkulationschock, som innefattar livshotande inre skador (blödningar). Personen är ofta blek och kallsvettig. Se till att personen andas fritt och ge inget att dricka.

Viktigt att komma ihåg

  • Stanna kvar på olycksplatsen tills räddningspersonal tagit över och du har lämnat alla uppgifter som efterfrågas. Avviker du i förtid kan det betraktas som smitning (max fängelse vid personskador och max dagsböter utan personskador).
    • Undantag: Om du inte har bevittnat olyckan och du ser att många redan har stannat ska du inte stanna, eftersom det kan leda till fler olyckor och samtidigt hindra utryckningsfordon.
  • Du måste uppge namn och andra uppgifter om någon kräver det (gäller även om en privatperson med inblandning i olyckan frågar dig).
  • Du får inte flytta något på olycksplatsen.
    • Undantag: Om fordonet/föremålet innebär fara för andra trafikanter ska du flytta det.
  • Polisen måste alltid kontaktas om någon skadats i olyckan.

Farligt gods

Lastbilar som är märkta med skyltar för farligt gods ska du undvika att närma dig. Lasten kan nämligen bli livsfarlig om det läcker ut. Explosionsrisken kan även vara mycket hög.

Att göra vid mindre olyckor

Du bör ha en skadeanmälningsblankett (tillhandahålls av försäkringsbolag) i bilen, anteckna annars:

  • Tid, datum och plats för olyckan.
  • Namn och adress på vittnen och vad de har sett.
  • Motpartens namn, adress, telefonnummer, fordon, registreringsnummer och försäkringsbolag.
  • Alla skador som uppstått.

Parkeringsolycka eller liknande

  • Vid parkeringsolycka eller annan egendomsskada ska du kontakta ägaren till bilen eller det påkörda föremålet. Transportstyrelsen kan hjälpa dig att få fram ägaruppgifter från registreringsnumret.
  • Sätt också en lapp med dina kontaktuppgifter på vindrutan/platsen.
  • Får du inte tag på ägaren ska du kontakta Polisen. De noterar olyckan, vilket gör att du inte anklagas för smitning.

Om det är ett vägmärke som du skadar måste du omedelbart försöka återställa det.

Viltolyckor

Störst risk för vilt på vägen

  • Gryning och skymning.
  • Maj–juni och september–oktober.
  • Vintersaltade vägar.
  • Öppna fält.
  • Nära vattendrag.
  • Början och slut av viltstängsel.

Älgolyckor

Älgolyckor är den farligaste typen av viltolycka. Detta beror på att älgens kropp, som väger cirka 700 kg, är i samma höjd som vindrutan på bilen. Vid en frontalkrock är risken därför mycket stor att älgen trycks rakt in i hos passagerarna i bilen.

När en älg väl har börjat gå över vägen är sannolikheten störst att den fortsätter över vägen. Därför är det bäst att styra in bakom älgen, om du måste välja vilket håll du ska väja åt.

Att göra om du kör på ett större djur

  1. Varna andra trafikanter med varningsblinkers och varningstriangel.
  2. Har djuret dött, försök att flytta det från vägen. Om djuret skadades och sprang iväg ska du märka ut platsen för olyckan. Detta underlättar för jägare att spåra upp det skadade djuret.
  3. Om djuret skadas är du skyldig att kontakta Polisen. Du är även alltid skyldig att kontakta Polisen om du kört på (oavsett om djuret skadats eller ej) något av följande djur:
    • Älg
    • Björn
    • Varg
    • Vildsvin
    • Lo
    • Hjort
    • Rådjur
    • Utter
    • Mufflonfår
    • Örn

Varningstriangel

Alla bilar ska vara utrustade med en varningstriangel. Blir din bil stående på en väg där hastighetsbegränsningen är högre än 50 km/h måste du sätta ut en varningstriangel. Sätt ut den 50–100 meter bakom bilen.

Viktigt förtydligande om ”högre än 50 km/h”

Du måste sätta ut varningstriangel om hastighetsgränsen är högre än 50 km/h. I praktiken innebär detta att du behöver sätta ut den först när hastighetsgränsen är 60 km/h (som är nästa steg på hastighetsskalan). Detta eftersom 50 km/h inte är ”högre” än 50 km/h (det är exakt 50).

Statistik över trafikolyckor (olycksstatistik)

  • Antal döda: 250–350 per år.
  • Svårt skadade: 3 000 per år.
  • Lindrigt skadade: 20 000 per år.
  • 70 personer per år dör i alkoholrelaterade trafikolyckor.
  • 25–40 % av alla som dör i trafikolyckor var alkoholpåverkade.
  • 15 % av befolkningen står för 50 % av alla trafikolyckor, de så kallade ”olycksfåglarna”.
  • 40 % av alla som dödas i trafiken använde inte säkerhetsbälte.
  • 80 % av alla som dör i bilolyckor är män.
  • 25 % av dödsolyckor är mötesolyckor.
  • 45 000 viltolyckor med större djur (exempelvis älgar) sker årligen.
  • Trafikolyckorna kostar samhället 25–50 miljarder kr årligen.
  • Oskyddade trafikanter:
    • 120 döda per år.
    • 1 000 svårt skadade per år.
  • Risk för fotgängare att dödas:
    • 10 % dödsrisk vid 30 km/h.
    • 80 % dödsrisk vid 50 km/h.
    • Nästan garanterad död vid 90 km/h.

Olika åldersgrupper

  • 18–19 år: Löper 5–6 gånger större risk att råka ut för en trafikolycka.
  • 45–54 år: Har bäst reaktionstid och är inblandade i minst antal olyckor.
  • 65–74 år: Är erfarna och anpassar körningen efter sina begränsningar (de undviker till exempel mörker och tät trafik).
  • 75+ år: Löper 5–6 gånger större risk att råka ut för en trafikolycka.

Extra stor olycksrisk

Platser för olyckor

  • De flesta olyckorna inträffar inom tättbebyggt område. Beror främst på större koncentration av bilar och andra trafikanter.
  • De allvarligaste olyckorna inträffar utanför tättbebyggt område. Beror främst på högre hastigheter.

Antal dödade efter olyckstyp

Olyckstyp Antal dödade (2012)
Möte 69
Omkörning 0
Upphinnande (bakifrån) 9
Avsväng 10
Korsning 14
Singel – kräver flest dödsoffer 84
Cykel & moped 24
Gående 50
Rådjur & hjort 1
Älg 2
Ren 0
Övrigt 24
SUMMA 286

Trafikolyckor: Årsdata

År Dödade Skadade Varav svårt skadade
1950 595 10 583 Uppgift saknas
1960 1 036 21 536 2 983
1970 1 307 22 230 6 614
1980 848 19 246 6 064
1990 772 22 497 5 501
2000 591 22 034 4 104
2007 471 26 749 3 824
2008 397 26 248 3 657
2009 358 25 281 3 460
2010 266 23 305 2 888
2011 319 22 360 3 127
2012 285 22 825 2 976
2013 264 Uppgift saknas Uppgift saknas
  • Trots att trafiken ökar blir antalet dödsolyckor färre.
    • 1950 dog cirka 9 av 100 000 invånare i en trafikolycka. I dag är siffran cirka 3 av 100 000.
  • Sverige är världsledande på trafiksäkerhet.
    • I USA dör över 30 000 varje år i trafiken. Justeras siffran till invånarantal är det 3 gånger fler än i den svenska trafiken.

Nollvisionen

  • Riksdagsbeslut från 1997 med mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
  • Fokus ligger på att bygga bort riskerna (exempelvis säkrare bilar och vajerräcken). Utbildning av förare är också viktigt, men människor kommer alltid att begå misstag.

Källor

Gunnarson, L. & Svensson, L. (2010). Körkortsboken. 19 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2007). Teoriboken. 13 upplagan. Liber: Stockholm.

NTF (2010). Vad tål människan? (2010-12-30).

STR Service (2009). Du och jag i trafiken. 28 upplagan. STR: Landskrona.

Trafikförordning (1998:1276)

Transportstyrelsen (2014). Olycksstatistik (2014-03-06).

Senast uppdaterad 2014-03-06.