Vi som tycker det känns svårt att ta körkort

Hej alla ni som håller på/vill ta körkort och tycker att det stundtals känns svårt och motigt, och tvivlar. Tänker att i denna tråd kan man ventilera när man kört fast eller när man lyckats med körmoment. Den här tråden är inte till för er som har en naturlig fallenhet för att köra, och tog körkortet på en fikarast på macken.

Jag tycker det känns så svårt att omsätta teorien i praktiken. Trots att jag läst på om högerregler och korsningar blir jag fortfarande ställd när jag hamnar i en fyrvägskorsning, och känner mig osäker på om jag tittat ordentligt, och kör för långsamt när jag kör ut i den. Trots att jag ändå kört genom en hel del korsningar...

Och hastighet, hur ska jag lyckas köra 110 km/h, känns obegripligt.

Tror det kommer gå, men behöver mycket mängdträning.

Hej!
Jag tycker också att det är svårt att köra bil och har velat ge upp flera ggr. Min avsökning är inte bra trots att jag ändå har övningskört en del.. vet inte när det ska komma att det sättet sig en dag.

/Anna

Jag tycker också att det är svårt med motorväg hastighet 100-120km/h. Blir så nervös när man kommer upp i fart. Körlärare säger att man ska utsätta sig för det svåra för att komma förbi att det är läskigt. Jag undrar när jag kommer känna mig trygg med det.

Ge inte upp,vad ni än gör så ge inte upp det kommer gå,jag klarade teorin på 3e försöket först fick jag 51poäng,andra gången fick jag 50 poäng,och sista gången fick jag 64poäng, jag misslyckades 2ggr uppkörning pga lastbiler verkar som jag har lastbilfobi haha,men huvudsaken är att jag inte gav upp och det bör ni inte heller tog körkortet igår onsdag 5/5 i norrtälje,lugnt ställe fast det regnade som tusan trodde jag skulle missluckas igen,men jag höll mitt lugn och körde enligt hastighet och stressade ibte,då hann jag se alla skyltar och allt annat.

Grattis till körkortet! Härligt att att höra att det går, trots att man tycker det känns svårt. Tror att vi som är extra riskmedvetna personer har det lite tufft. Det är så dubbelt, läser jag körkortsboken så lurar faror överallt och hastigheten måste sänkas. Samtidigt så säger körläraren och boken att man ska hålla trafikens rytm, annars utgör man en fara. Min körlärare sa att jag söker av för mycket framför mig.

Det känns lite bättre nu, men har fortfarande inte kommit upp i över 70 km. Kör mycket i tätbebyggt område, med cyklister övergångsställen mm. Det svåraste är korsningar, speciellt stora med rödljus. I teorin kan jag förstå vem som får köra, men i praktiken...

Inser att jag behöver MYCKET mängdträning. Min privata handledare är bra, men det känns som jag gör hen besviken när jag inte gör så snabba framsteg.

Det värsta jag vet, är någon säger (jag kör automat), det bara är att tuta och köra.

Jag tog mitt körkort idag i Norrköping, på tredje försöket. Sanningen är att detta har ätit upp mig totalt med kuggningarna, hitta nya tider, boka nya dyra lektioner samt hitta hotell inför uppkörningar. Förutom jobb och plugg som löpt parallellt som stressat mig, har det varit hemskt att vara ”den som behövde minst tre uppkörningar”. Prestigen ökar, och likadant med förväntningarna från ens nära. Det ÄR hemskt. Jag har knappt övningskört privat, utan tagit cirka 45-50 lektioner under 8 månaders tid. Jag trodde efter andra kuggningen att jag ALDRIG skulle ta körkort. Det är bakgrunden! Väl framme i Norrköping för tredje uppkörningen får jag en SÅ bra förarprövare. Jag slipper säkerhetskontroll, och han berättar grundligt hur bilen funkar, och frågar mig hur det känns att vara där för tredje gången. Jag gör många mindre misstag i början ( kör mot fel mål, får inte i rätt växel, allmänt oskön körning pga nervös ) och tänker att jag är kuggad IGEN. Men han säger bara ”så, nu vänder du i rondellen och nu kommer allt gå utmärkt”. Han ser igenom nervositeten, och ger mig en chans till. Då lugnar jag mig och resten av körningen går okej. Väl framme igen vet jag inte vad utfallet blir, men han säger att jag är godkänd och att körningen gick BRA! Bara jag får lite mer mängdträning med min egen bil. Tyvärr tror jag att det beror på en mängd faktorer om man blir godkänd- förarprövare, bil, ens egna kunskaper och erfarenheter, plats, dagsform, privatist vs körskola, 1:a, 2:à eller 3:e gången. Dvs, det går inte att förutspå hur det kommer gå. Det enda du själv kan påverka är hur mycket du övar! Sen får ödet sköta resten. Men det är okej att må skit! Men de flesta tar sitt körkort efter några försök. Nu när jag har körkortet känns det så jävla odramatiskt. Det var min story, och det har vart ett rent helvette fram till 10:30 idag när jag fick mitt godkända besked

Grattis V,jag vet vad du menar hände mig med men det gick bra till slut,jag visste inte heller hur det skulle gå

Så orättvist att folk blir godkända trots massa småfel

Var rätt hemskt, påfrestande psykiskt och ekonomiskt. Men som föregående skrev, ge inte upp. Klarade det tillslut när jag i princip gett upp och självförtroendet var nere på 0.

Ta det lugnt och kör framför allt säkert, eco-driving etc är sekundärt.