Uppkörning i Södertälje

Precis det är ingen skillnad mellan köra bil i Stockholm och Manhatten..Det är bara tuta och köra. Ni som född här i Sverige till rika föräldrar och hade möjlighet att köra med dem redan vid 16års ålder kommer aldrig fatta vad innebär körkort för en fattig invandrare..

Det är en myt att Förarprövaren är hårdare mot privatister. Anledningen till att fler blir underkända vid privata prov är att många har stora brister i sina kunskaper.

Det är till och med så att om du utbildar dig på en trafikskola och sedan väljer att köra upp privat ökar du dina chanser att bli godkänd eftersom förarprövarna har så låga förväntningar på Privatister.

Om den person som utbildade dig fick dig att tro att det förväntades att du skulle göra en säkerhetskontroll innan varje resa är det bara att beklaga. Syftet med säkerhetskontrollen är att du ska visa att du vet de olika funktionerna och kan avgöra risker med olika brister.

Hej. Det var värst va alla är negativa till att köra upp i Södertälje. Jag körde upp som privatist i Södertälje för några dagar sen och klarade det på första försöket. Det går hur bra som helst om man bara kommer dit förberedd! Så det så!

Kul att höra - jag körde nämligen som privatist, första uppkörningen, i Södertälje - och klarade det galant

Samma här

Du kanske borde ta och vara lite varsam med hur du bedömer körsätt. Du verkar bedöma det som trafikfarligt körsätt att köra in på en landsväg på ett sätt som hindrar och tvingar fordon redan inne på landsvägen att bromsa för att undvika påkörning/kollision, såna här borde man faktiskt vara lite försiktig med!

Jag har tittat igenom protokollet från min uppkörning i Lidköping, och då noterat att inspektören bara hade kryssat i att jag visat brister i förmågan att förutse, bedöma och anpassa körsättet efter potentiella trafiksäkerhetsrisker, men däremot INTE att jag hade visat brister i förmågan att tillämpa gällande trafikregler korrekt, då ska jag INTE ha brutit mot trafikregler då jag försökte köra in på en mycket vältrafikerad landsväg på ett sätt som bromsade ned fordon som redan körde på landsvägen, det behöver inte vara ett trafikregelbrott!
Jag såg faktiskt att en lastbil just närmade sig korsningen där jag var på väg att köra in på landsvägen, men den var på avstånd, varför jag faktiskt kunde köra vidare trots att den närmade sig; skulle jag utgöra eventuellt hinder för lastbilen så skulle lastbilschauffören bara ha behövt sänka hastigheten/bromsa för att undvika kollision, och så är man väl ändå skyldig att göra om man hindras av någon korsande trafik (oavsett om korsande trafik anses göra rätt eller fel i trafiken). Den där envisa inspektören vägrade dock att släppa iväg mig, och bromsade mig när lastbilen närmade sig; andra gången jag försökte köra iväg bromsade han inte mig, trots att det just då närmade sig en annan bilist, som tvingades bromsa kraftigt för att undvika påkörning, men inspektören sa då ”Hördu nu får du ta och gasa på lite, du hindrar ju bilen bakom dig.”.

Vad fan tycker du jag skulle göra, om jag inte skulle köra in på landsvägen på ett sätt som hindrar andra fordon?! Skulle jag kanske ha avbrutit uppkörningen vid landsvägskorsningen, med förklaringen att det inte går att köra här.
Hade du själv kört där så hade du väl själv kunnat göra precis som jag gjorde, alltså kört in på landsvägen på ett sätt som hindrar andra fordon?! Det gick ju nästan inte att köra in på landsvägen utan att hindra något annat fordon, hur länge man än stod och väntade vid stopplikten, med hänsyn till hur hårt trafikerad landsvägen var, och det är ju bara oförskämt att kugga mig och skälla ut mig för att jag ”råkade” hindra andra fordon på en orimligt vältrafikerad landsväg.

Om jag skulle hindras av någon som inte har stannat för att släppa förbi mig, har jag då ”rätt” att medvetet försöka köra på den fordonsföraren?! Är det så ni menar med att mitt körsätt på landsvägen anses som ”trafikfarligt” (oavsett bakgrunden till körsättet)?!
Jag anser INTE att jag bör ha rätt att köra på en som hindrar mig, oavsett om jag anser att den gör ”rätt” eller ”fel”, och att kalla mitt körsätt på landsvägen i Lidköping för ”trafikfara” är bara orättvist och förtalande!
De säger till och med själva på trafikskolorna att man inte har rätt att krocka med en som har väjningsplikt, som inte stannar för att släppa förbi, trots att man måste släppas förbi av den.
Alltså, att en trafikant inte följer trafikregler ger INGEN rättighet att kollidera med trafikanten, utan det är tvärtom en skyldighet att iaktta den omsorg och varsamhet som är erforderlig för att undvika trafikolyckor, enligt paragraf 1 i Trafikförordningen; det gäller ÄVEN i en trafiksituation där andra har väjningsplikt.

Nu menade jag INTE att jag hade farligt bråttom vid infart på landsvägen, jag hade bara svårt att komma vidare p.g.a. hård trafik på den vältrafikerade landsvägen. Jag försökte ta en chans att köra vidare, eftersom jag var tvungen att göra något för att komma vidare, man kan ju inte stå och vänta hur länge som helst.

Förresten blev min pappa väldigt missnöjd över inspektörens beslut att kugga mig på att jag stannade i järnvägskorsningen precis utanför uppkörningslokalen i Lidköping, för att iaktta väjningsplikt mot gående på väg över körbanan, eftersom pappan ansåg det som mycket orättvist och orimligt, med tanke på dels att man har väjningsplikt enligt lag mot gående som korsar eller just är på väg att korsa körbanan men dels också det att vägen är väldigt konstigt byggd och dessutom olämpligt strukturerad med tanke på att man anlagt ett övergångsställe alldeles efter järnvägskorsningen, pappan och även pappans lillebror tycker INTE att det är bra, det tycker faktiskt inte jag heller!
Vi tycker inte att det varit fel att stanna för att iaktta väjningsplikt vid ett övergångsställe, trots att jag blev stillastående i järnvägskorsningen, utan det är tvärtom fel att ha ett övergångsställe direkt efter järnvägsövergången; jag har nästan aldrig hört talas om någon plats där det finns övergångsställe alldeles efter en järnvägskorsning.

Jag fattar inte hur man tänkt med vägen, med ett övergångsställe alldeles efter järnvägskorsningen, men jag har uppfattat det som att man måste ha tänkt antingen

1.att en fordonsförare som närmar sig övergångsstället skall stanna för att lämna företräde för gående som just ämnar korsa körbanan, trots att fordonet blir stillastående i järnvägskorsningen; för att undvika risk för att bli påkörd av ett tåg så behöver väl fordonsföraren bara omedelbart backa en bit för att komma ut från korsningen. ELLER

2.att en fordonsförare kanske inte ska lämna företräde för gående som just ämnar korsa körbanan, trots trafikregeln om att lämna företräde för gående vid ett övergångsställe, om fordonet då riskerar att bli stillastående i järnvägskorsningen, utan fordonsföraren skall i en sån situation bara ge upp plikten att släppa över gående och köra vidare - men i så fall borde man ju inte vara skyldig att väja för gående överhuvudtaget!
Jag hade kanske kunnat ge upp plikten att väja för gående men nu hade jag uppfattningen att jag skulle väja för gående trots att jag blev stående i en järnvägskorsning; nästa gång det händer mig så kanske jag ska tänka på att omedelbart backa tillbaka för att undvika risk för att bli påkörd av ett tåg.

Personligen tycker jag att man skulle ha tänkt på att ha övergångsstället vid järnvägskorsningen bevakat, med signaler som visar grönt ljus för gående antingen samtidigt som järnvägsbommarna är nere eller annars när gående tryckt på knappen för grönt ljus; fordonen har då rött ljus och stopplikt utanför järnvägskorsningen tills trafiksignalen visar grönt.


Och såvitt jag vet så var det en gång en bilist i Uppsala eller Dalarna tror jag som var nära att bli påkörd av ett tåg, enligt polisen ska köbildning ha varit orsaken till att bilisten blev stillastående i järnvägsövergången, men bilisten ska enligt uppgifter inte ha fått indraget körkort eller böter för att ha tvingats stanna i järnvägskorsningen då bilen framför i kön plötsligt stannade.

Det bidrar väl till sämre fordonsförare om man bygger och strukturerar vägar olämpligt, exempelvis genom att anlägga ett övergångsställe alldeles efter en järnvägskorsning som man tydligen gjort i Lidköping.
Om jag anses vara en trafikfara, är man ingen trafikfara också då om man övningskör?! Åtminstone 50 % av trafikskoleeleverna skulle mest sannolikt stanna i den där järnvägskorsningen om gående varit påväg att korsa körbanan, i tron att man skall lämna företräde vid ett övergångsställe (trots att man blir stillastående i järnvägskorsningen), jag hade säkert gjort det själv om jag hade övningskört där men nu hade jag aldrig övningskört just där, jag är ju från Stockholm och jag har aldrig hört talas om att det finns ett övergångsställe direkt efter en järnvägskorsning.
Man borde ta och fråga trafikskolorna i Lidköping hur vanligt det är att deras körelever stannar i järnvägskorsningen om det behövs för att ge gående företräde på övergångsstället direkt efter korsningen.

Vad menar inspektörn med sitt jävla argument att stannande i en järnvägskorsning för att väja för gående på övergångsstället direkt efter är ett nybörjarmisstag?! Menar inspektörn att så gör bara en nybörjare som inte lärt sig att köra?
De flesta cyklister, främst barn, är väl nybörjare som inte kan högerregeln, om det nu är sant att barn/cyklister oftast inte lärt sig högerregeln.

Vid just den järnvägskorsningen kör tågen såvitt jag vet inte i så hög hastighet eftersom det är en station precis där, då kanske det inte anses som en risk att stanna för att lämna företräde för gående? Kan det vara så man resonerat med ett övergångsställe direkt efter järnvägskorsningen?

Jag vet inte exakt hur stor andel underkända körprov Lidköping haft men det är intressant att veta i hur många av fallen kuggning skett för att köreleven stannat i järnvägskorsningen.
Jag stannade aldrig i nån järnvägskorsning på uppkörningen i Västerås, det finns inga järnvägskorsningar där och definitivt INTE övergångsställen belägna direkt efter en korsande järnväg.

Sverigesradio.se/artikel/4319593

Såvitt jag vet så var det en vinterdag vintern 2010/2011 en bilist höll på att bli påkörd av ett tåg i järnvägskorsningen på Sankt Olofsgatan i Uppsala. Enligt polisens uppfattning ska bilisten ha blivit stillastående i järnvägskorsningen - mellan nedfällda bommar - på grund av köbildning som ska ha uppstått; till följd av köbildningen måste den framförvarande bilen plötsligt ha stannat direkt efter järnvägskorsningen, och bilisten som körde alldeles bakom måste väl då ha tvingats stannat likaså och då (av mänsklig otur) blivit stillastående i järnvägskorsningen. Då bilisten fick panik av att plötsligt hamna mellan nedfällda bommar så körde han igenom bommen, så att bommen gick sönder och flög iväg och landade på en annan bil.

Jag vill minnas att ett par kommentatörer skrev några riktigt jävla oförskämda olämpliga kommentarer i nyheten om bilisten som fastnade mellan bommarna. Ena kommentatörer skrev såvitt jag minns att bilisten bör ”belönas med körkortsåterkallelse i minst ett halvår och sedan få gå på trafikskolan tillsammans med andra som inte har lärt sig att behärska trafikreglerna”.
Kommentarer som en sådan är mycket olämpliga med tanke på att bilisten inte behöver ha brutit mot trafikregler utan snarare blivit stillastående i järnvägskorsningen av mänsklig otur, då det plötsligt blev köbildning som tvingade honom att stanna för den framförvarande bilen som plötsligt stannade direkt efter korsningen; i en sån trafiksituation gjorde bilisten rätt, som körde igenom bommarna för att komma ur korsningen, det är exakt så man skall göra i händelse att man blir inlåst mellan nedfällda bommar.
Man är dock alltid skyldig att snarast anmäla en överkörd bom, för att ha kört över en bom är en form av trafikolycka; då har ansvariga möjlighet att snarast reparera den skadade bommen.