Körkort med funktionsnedsättning

Vad fan har du för vetenskapliga bevis eller belägg för påståendet att personer med autism är trafikfarliga som fordonsförare??? Skulle det innebära att Aspergers syndrom utgör en trafiksäkerhetsfara? Generellt sett behöver inte Aspergers syndrom utgöra en trafiksäkerhetsfara, bara för att det listas som potentiellt hinder mot att få ha körkort av Transportstyrelsen, som inte verkar ha tillräcklig kunskap om Aspergers syndrom.
Om du tror Aspergers syndrom utgör ett fysiskt hinder mot att få köra ett fordon, då kan du gärna kontakta trafikmedicinske läkaren Sami Hellerstedt och fråga honom om Aspergers syndrom, såvitt jag vet så har Sami mycket god kunskap om det, till skillnad från kanske 90 % av övriga trafikmedicinska läkare som inte verkar ha god förståelse och kunskap om Aspergers syndrom alls.
Om Transportstyrelsen och deras anlitade trafikmedicinska läkare hade haft lite bättre vett och kunskap om Aspergers syndrom så hade kanske inga personer med Aspergers syndrom blivit kränkta och diskriminerade för att ha någon form av autism. Det var något som hände bl.a. i fallet med tågföraren Torolf Jansson, som för omkring tio år sen blev avstängd från jobbet som tågförare, TROTS att han hade tjänstgjort anmärkningsfritt i 28 år, enbart för att Transportstyrelsen bedömde att han som har Aspergers syndrom utgjorde en trafiksäkerhetsfara, men utan några vetenskapliga belägg för påståendet att Aspergers syndrom kan utgöra en säkerhetsfara. Lyckligtvis fick Torolf rätt mot Transportstyrelsen, och Ts blev skyldig honom hundratusen kronor i skadestånd för kränkning. Jag undrar om inte fler personer som blivit behandlade så för att de har Aspergers syndrom borde ha rätt att begära ersättning för att ha diskriminerats.

Beror på. Jag visste inte ens om att jag hade Autism nivå 1 när jag tog mitt körkort. Iofs i 30 års åldern p.g.a trauma med övningskörning som jag gjorde när jag var 16 som avskräckte mig från bilkörning helt, men ändå.

Skulle nog säga att jag tänker avsevärt mer på min körning en många andra, har sett flertalet som kör 30 km/h förbi bostadsområdet bara för att det är tillåtet med 30 km/h, även på morgonen fastän det finns bilar där på rad som barn kan springa ut ifrån.

För övrigt tog jag allt på första. 60/65 på Teorin, Godkänd uppkörning med ett pyttelitet klagomål som var en bagatell (hon tyckte jag körde för sakta på ett ställe där 30 km/h gäller men där jag ansåg att att det var ok med 20 km/h, en smaksak helt enkelt i min mening, det var inte ens i ett område med hög trafik).

Självklart ska en utredning göras om man nu har diverse diagnoser och sånt, jag vill inte själv ha nån mupp eller nervöst vrak på vägen, men man ska få en ärlig chans att visa att man klarar av trafiken.

Exakt varför bedöms Aspergers syndrom och andra former av autism som ett sånt fysiskt funktionshinder som kan utgöra en potentiell trafiksäkerhetsfara? Finns det någon vetenskaplig forskning som verkligen visat att autistiska personer tenderar att uppvisa trafiksäkerhetsriskabelt trafikbeteende? Om inte, då tycker jag att Transportstyrelsen ska sluta upp med sina jävla påståenden att autistiska personer är olämpliga eller ”för trafiksäkerhetsäventyrande” för att kunna tillåtas köra ett fordon, såna påståenden anser jag är väldigt kränkande och diskriminerande emot personer med exempelvis Aspergers syndrom.

Om Transportstyrelsen hade förstått lite bättre så hade kanske inte Aspergers syndrom och andra typer av autism listats som potentiella fysiska hinder mot att få ha körkort, är Aspergers syndrom ett fysiskt hinder mot att få cykla eller köra moped också?! Varför ska Aspergers syndrom bedömas som ett potentiellt fysiskt hinder mot att få köra bil om det inte utgör något medicinskt hinder mot att få cykla?

Ja den frågan är ganska enkel att besvara.

Se dig runt i trafiken. Se dig runt på detta forum.
Individer som krockat 10 ggr och hårdnackat håller fast vid sin linje om att ”jag hade lagen på min sida”.
Individer som kuggar på uppkörning och istället för att reflektera och öva inför nästa gång hårdnackat håller fast vid att det va inspektörens fel, eller bilens fel, eller övergångsstället som va för nära järnvägens fel, eller att dom körde en annan bil än dom brukade och då borde dom få öva lite innan och 1000 andra orsaker.

Vi får helt enkelt lita på att det jobbar duktiga människor på transportstyrelsen.
Det är dessutom olika krav på olika fordon, den som får köra b kanske inte får köra c eller d pga hälsan.

Att jämföra mot en cykel blir bara löjligt, den är det inga krav på körkort för att få framföra och risken att allvarligt skada medtrafikanter är minimal.

Väl mött på vägarna.

Alltså, när jag kraschade vid Åbyrondellen i södra Stockholm, med en snubbe som inte väjde för min bil (som var inne i cirkulationen före) innan han körde in i cirkulationsplatsen som han måste ha gjort, så berättade jag faktiskt för trafikpoliserna som anlände att det var min 9:de(!) kollision men de fråntog ändå inte mig körkortet trots att jag berättade det, och de verkade inte direkt reagera på det heller. Snubben jag kraschade med blev såvitt jag vet inte heller fråntaget sitt körkort, utan han blev bara ådömd penningböter för brott mot Trafikförordningen (underlåtelse att iaktta väjningsplikt mot fordon redan inne i en cirkulationsplats).
Om jag inte blev fråntagen körkortet så bör inte en sån trafikolycka ha utgjort skäl för att bli fråntagen sitt körkort, bara för att det där var 9:e kollisionen så behöver jag inte ha gjort mig skyldig till något trafikbrott och sålänge man inte gjort sig skyldig till brott mot Trafikförordningen så bör man anses vara ”prickfri” som körkortsinnehavare. Generellt sett kan man inte anses som vållande till en kollision, om den trafikant man kolliderat med inte väjt för en som den haft väjningsplikt emot, det spelar ingen roll hur ofta såna trafikolyckor skett, även om det kanske anses konstigt att jag krockat med minst tio fordonsförare som inte iakttagit väjningsplikt mot mig; jag hade lika gärna kunnat krocka minst hundrafemtiotusen gånger med fordonsförare som inte har följt trafikregler (som att väja för min bil då de har väjningsplikt mot mig).

Jag hade min 10:e kollision mindre än två veckor efter den där kraschen i Åbyrondellen, som alltså var min 9:e; i det tiondel fallet var jag på väg rakt fram i en bevakad gatukorsning där en mötande skåpbilsförare bara plötsligt svängde rakt ut över korsningen samtidigt som vi just fick grönt och började köra, tydligen för att han inte var tillräckligt uppmärksam på att han behövde väja för min bil i en sån trafiksituation då han svänger till vänster, och han som bara plötsligt svängde fram i vägen för min bil frontalkrockade med mig. Men det är såvitt jag kan se inget allvarligt med det, för min del, det var ju han motparten som inte följde trafikregler!

Jag kan i alla fall trösta mig själv med att det var en jävla tur att jag var ensam i min bil utan någon passagerare med, för hade jag haft någon passagerare med i bilen vid krockarna så hade passageraren riskerat att (liksom jag själv) skadas mycket katastrofalt...

Någon handläggare på Arbetsförmedlingen berättade förresten, när jag hade möte med honom, att han körde på någon familjebil som hade grönt ljus i en bevakad gatukorsning, då han försökte köra vidare trots att han hade rött. Han hade tydligen bråttom eftersom han riskerade att komma till jobbet för sent, men han var tydligen såpass jävla ouppmärksam att han inte uppmärksammade i god tid att det just närmade sig en familjebil (som han som hade rött ljus måste ha väjt för), och han som körde mot rött ljus/väjningsplikt i korsningen körde tydligen rakt på den där familjebilen - och han ångrar faktiskt jättemycket att han körde på en annan bil bara för att han inte följde trafikregler; han har förstått att han kanske kunde ha skadat någon i familjebilen jätteallvarligt och att det där säkert aldrig hade hänt om han exempelvis hade sett till att vara ute i god tid så att han kunde slippa ha bråttom. (Men lyckligtvis blev såvitt jag förstår ingen i familjebilen han körde på skadad. Och visst kan det vara mänskligt att anse sig ha bråttom om man riskerar att komma för sent till någonting, men det är dessvärre INTE (alltid) möjligt att skylla på och ta hänsyn till mänskliga faktorn.)
Personligen tycker jag att det var orimligt trafikfarligt av honom att köra mot rött ljus, samtidigt som en familjebil som hade grönt ljus som han måste ha väjt för närmade sig. Han skulle faktiskt ha varit lite mer uppmärksam vid korsningen och stannat för att släppa förbi den där familjebilen, eller annars bara ha stannat före korsningen (som han måste göra enligt lag) tills det blev grönt ljus för honom. Det vore naturligtvis mycket trafiksäkrare om han hade följt trafikregler och riskerat att komma till jobbet försenad - än om han hade riskerat att utsätta andra trafikanter, och i värsta fall t.o.m. sig själv, för potentiell trafikfara.

Hade det inte kunnat hända att jag hade kolliderat med trafikanter som inte iakttar väjningsplikt emot mig, även om jag inte haft någon form av autism? Om jag mot förmodan skulle krocka med minst tio fordonsförare som inte följer väjningspliktsregler utan Aspergers syndrom, skulle jag få körkortsåterkallelse då trots att jag inte hade haft någon form av autism, som bedöms utgöra ett potentiellt fysiskt hinder mot att få ha körkort? Om inte, då ska man inte kunna få körkortsåterkallelse bara för att man har Aspergers syndrom, om man nu har det, för det anser jag är diskriminerande.

Tågföraren Torolf Jansson gjorde rätt som stämde Transportstyrelsen med hjälp av ett juridiskt ombud, efter att ha blivit avstängd från tågförarjobbet enbart för att han hade Aspergers syndrom. Lyckligtvis återfick han jobbet som tågförare, där han hade tjänstgjort ”prickfritt” i 28 år före avstängningen, och han fick lyckligtvis rätt mot Ts och Ts blev skyldig honom hundratusen kronor i skadestånd för avstängningen, som ansågs ha kränkt honom för att ha Aspergers syndrom, inte minst med hänsyn till att Aspergers syndrom inte utgjort något fysiskt hinder mot att få köra tåg, då ska det inte utgöra något hinder mot att få ha körkort heller; Transportstyrelsen tog tydligen inte alls hänsyn till att han som hade Aspergers syndrom faktiskt hade tjänstgjort som tågförare ”prickfritt” i 28 år.
Om man inte dömts för trafikbrott så bör man väl anses vara ”prickfri” som körkortsinnehavare. Man behöver inte ha dömts för trafikbrott bara för att man kolliderat med en fordonsförare som haft väjningsplikt men inte väjt för en den måste ha väjt för. Det spelar ju ingen roll hur ofta jag krockat med en fordonsförare som inte väjt för mig när den haft väjningsplikt mot mig, för generellt sett är jag inte vållande till en kollision om den jag kolliderat med inte följt trafikregler. Har en trafikant väjningsplikt mot mig så har han plikt att väja för att ge mig företräde och fri väg innan han själv färdas vidare, svårare än så ska det inte vara att tolka trafikreglerna.

Om man inte skaffat sig tillräckliga kunskaper om trafikjuridik så bör man ta och vända sig till trafikjuridikexperten, tillika ex-trafikpolisen, Ingemar Jeanlo, a.k.a. ”Trafikjuristen”.

Det är såvitt jag vet inget krav på att ha körkort för att få köra moped klass II heller, utan bara krav på att ha fyllt 15 år. Moped klass I, även kallad EU-moped, har däremot krav på körkort; något märkvärdigt är att när man får körkort för personbil så får man automatiskt även EU-mopedkörkort samtidigt, om man nu inte haft moppekörkort sedan tidigare. Men det är väl långt från alla 15-17 år gamla ungdomar med EU-mopedkörkort som behärskar eller ens har tillräcklig kunskap om de gällande trafikreglerna. Relativt många tonåriga mopedister har väl exempelvis inte lärt sig att behärska högerregeln.

När jag var på riskutbildning (del 1) hos en trafikskola dagen före mitt (kuggade) teoriprov så berättade de där om en kvinna som blev skadad för resten av livet, till följd av en allvarlig trafikolycka (i USA tror jag) orsakad av någon rattfull kille som plötsligt svängde åt vänster utan att väja för kvinnan som just närmade sig, och därigenom orsakade en våldsam frontalkollision med kvinnan, och hon blev då ”förstorad” i huvudet och ful i hela ansiktet, som om hon vore född med missbildning, till följd av den våldsamma frontalkraschen. Jag tänkte fråga, fick kvinnan permanent återkallelse av sitt körkort bara för den allvarliga trafikolyckan? Om inte, då ska väl inte trafikolyckor anses utgöra hinder mot få fortsatt inneha körkort, sålänge man inte varit vållande till olyckan; kvinnan kan väl ha fått behålla körkortet men kanske ändå avstått från fortsatt bilkörning just för att hon inte längre vågat köra.
I exempelvis Japan kan man såvitt jag vet riskera körkortsindragning om man vållar någon trafikolycka men det verkar inte vara lagstiftat i japansk trafiklag att man kan få körkortsåterkallelse för trafikolycka om man inte varit vållande. Det förekommer väl även i Japan att två fordonsförare kolliderar, till följd av att den förare som haft väjningsplikt inte väjt för den andra föraren innan den själv färdas vidare.

Jag anser inte det bör spela någon roll om man har någon form av autism som Aspergers syndrom, autism är ju INTE (alltid) orsak till en eventuell trafikolycka, och de trafikmedicinska läkare som påstår att autism är orsak till alla eller vissa trafikolyckor har bara för jävla låg kunskap om autism, och då anser jag inte man är kompetent att arbeta med sånt.