Klarade uppkörning trots ingripande?

Jag bedömer att den där stenlagda upphöjningen vid Våghusbron INTE är så lätt att se klart och tydligt på längre håll, och det finns därför risk om man närmar sig i 50 km/tim att inte hinna sänka farten tillräckligt så fort man ser upphöjningen klart och tydligt utan istället ”råka” åka över upphöjningen i 50 km/tim. Men som David säkert har erfarit så är det ingen fara att köra i 50 över guppet, med hänsyn till att bilen inte skadas, eller i varje fall inte den bil David körde, så då är det inte ”farligt” att köra i 50 över ett gupp (som det här guppet åtminstone), och det är ju inte heller direkt förbjudet enligt lag att köra i 50 över guppet med hänsyn till att vägen är en 50-väg (50 betyder att man får köra i 50 km/tim men INTE i högre fart än 50).
Det spelar ingen roll om det är en fordonsförares skyldighet att anpassa sin hastighet efter vad trafiksäkerheten erfordrar med hänsyn till omständigheterna, och inte enbart efter den gällande hastighetsbegränsningen, alltså, sålänge en förare kan köra i 50 km/tim på en 50-väg på ett (tillräckligt) trafiksäkert sätt så är det upp till föraren själv att göra det; det är ju ändå föraren själv som styr bilen, det är INTE någon medpassagerare som skall styra bilen (åt föraren), för en medpassagerare har (generellt sett) ingen laglig rätt alls att på något sätt manövrera fordonet, framförallt med hänsyn till att ett sånt handlande riskerar att provocera fram en trafiksituation som kan vara MER trafikfarlig än en relativt lindrig situation som att föraren håller på att köra över ett farthinder i 50 km/tim (när det kanske inte är eller behöver vara farligt att köra i 50 över det).

Ett annat exempel: Jag tror inte de flesta fordonsförare brukar titta vinkelrätt bakåt bredvid fordonet, för att kolla den så kallad edolda vinkeln, innan körfältsbyte, och att vända blicken snett bakåt bredvid sig, istället för att behålla uppsikten framåt, är oftast ganska onödigt, och visst kan man tycka att en fordonsförare gör fel om den inte tittar i döda vinkeln innan körfältsbyte, men man kan INTE försöka ingripa genom att exempelvis ta tag i ratten (för att avbryta ett körfältsbyte), det är såvitt jag vet inte tillåtet alls att styra bilen om man inte själv är förare, och det är dessutom onödigt att göra ett sånt ingripande, om man tar tag i ratten så riskerar man tvärtom att provocera fram en trafiksituation som kan vara värre. Det är ändå oftast inte trafikfarligt att byta körfält utan att titta snett bakåt (i den så kallade dolda vinkeln), man borde ju kunna se i backspegeln om något annat fordon befinner sig alldeles vid sidan av fordonet vid planerat körfältsbyte, man ska inte behöva vända blicken vinkelrätt bakåt bredvid sig för att kunna se det. Om man ser i backspegeln att inget fordon befinner sig vid sidan av fordonet, vilket man oftast KAN se, så får man byta körfält, eftersom det då inte finns risk för fara (eller onödigt hinder) för andra fordonsförare.

Jag skulle själv känna mig skitförbannad på en medpassagerare som hade försökt ta tag i ratten medan jag kör (och försökt säga ”Men du tittade inte i döda vinkeln innan du försökte byta körfält”). Att uppfatta att jag som förare inte tittar i döda vinkeln är ingen omständighet som ger en medpassagerare rätt att ta tag i ratten, att ta tag i ratten (när man inte är förare) kan vara trafikfarligt!

Även om kanske ”de flesta bilister” kör max 25-30 km/tim över fartguppet vid Våghusbron så behöver det ju inte vara absolut förbjudet att köra i 50 km/tim över, med hänsyn till att vägen är en 50-väg. Att bilen David körde inte skadades då han körde i 50 över guppet (av misstag) ger bara mig intrycket att inspektören som kuggade mig gjorde fel som ingrep genom att bromsa mig, med hänsyn till att det inte bör ha varit befogat att bromsa mig och det var ju inte heller absolut nödvändigt (eller ens nödvändigt alls) med hänsyn till att bilen kanske inte alls hade skadats om jag hade kört i 50 över. Om bilen inte kan skadas av att köra i 50 över det där så kallade ”farthindret” så är det ju inte förbjudet enligt lag att köra i 50 över, och det är ju generellt inte förbjudet heller att köra i 50 km/tim på en 50-väg (även om en fordonsförare har skyldighet att anpassa sin hastighet efter vad trafiksäkerheten kräver med hänsyn till omständigheterna - men det är upp till föraren själv att köra i 50 km/tim på en 50-väg om det är tillräckligt trafiksäkert att köra så fort).

Jag kan nämna ett annat exempel: Vid T-korsningen mellan Bäckvägen-Sparbanksvägen och Valutavägen uppe på Hägerstensåsen i södra Stockholm, där det byggdes en stenlagd cirkelyta mitt i korsningen för mer än 5 år sen, är det ”norm” (kanske åtminstone för personbilar) att köra på asfalten utanför den stenlagda cirkelytan, åtminstone sedan cirka 4 år tillbaka då man satte upp en stolpe mitt i den nybyggda rondellkorsningen, med pilar som anger påbjuden körriktning på höger sida av stolpen; innan uppsättningen av stolpen var det norm att köra bara rakt över cirkelytan, trots att det inte följde trafikreglerna eftersom det i regel var påbjudet att köra RUNT rondellen och inte rakt över den, men innan stolpen var uppsatt hade bilister kanske inte uppfattat det på allvar.
Men såvitt jag vet så är man enligt lag INTE tvungen att köra på asfalten utanför den stenlagda cirkelytan, utan det är i det här fallet tillåtet att köra över cirkelytan också, åtminstone på högra sidan av stolpen mitt i cirkulationsplatsen, även om det kanske allmänt är uppfattat att man måste köra på asfalten utanför stenläggningen, och väghållaren har kanske förväntat sig att personbilar skall köra på asfalten utanför stenläggningen, medan bussar får köra över högra halvan av stenläggningen, av anledningen att såna stora fordon annars inte kan passera förbi stolpen mitt i cirkulationsplatsen.

Det finns dock ingen trafikregel som säger att personbilar inte tillåts köra över den stenlagda cirkelytan utan måste köra på asfalten utanför stenläggningen. Det är ju naturligtvis förbjudet att köra utanför körbanan, eller annars köra i en cirkulationsplats i medsols gående körriktning, men det finns ju ingenting som säger att den stenlagda ytan, närmast stolpen mitt i cirkulationsplatsen, inte är en del av körbanan utan ett område utanför körbanan, utan det enda som i det här fallet är utanför körbanan är ju stolpen med pilar uppsatt mitt i cirkulationsplatsen, det är själva stolpen och inte hela den stenlagda cirkelytan som är den så kallade rondellen.
Om den stenlagda ytan ska räknas som utanför körbanan så måste den i regel vara tydligt avgränsad från asfaltbanan av kantsten, precis som en refug, men i det här fallet är den stenlagda ytan tvärtom anlagd nedsänkt till asfaltnivån, och alltså inte detsamma som en refug, det är såvitt jag vet avsiktligt byggt så för att ge bussar, som till skillnad från en personbil inte kan köra runt stenläggningen, möjlighet att utan problem köra över halva stenläggningen. (Det är dock fel anser jag att ha byggt minirondellen med en stenlagd cirkelyta som kanske är möjlig för en personbil att köra runt men inte för ett tungt fordon som en buss, i det här fallet skulle man hellre ha anlagt en stolpe mitt i cirkulationsplatsen och en cirkulär körbana runt stolpen asfalterad hela vägen in till stolpen, om det mot förmodan förväntas att fordon ska köra på asfalten och inte på stenläggningen.)

”då han körde i 50 över guppet (av misstag) ger bara mig”

”med hänsyn till att bilen kanske inte alls hade skadats om jag hade kört i 50 över”

Det är alltså inte lämpligt att köra 50 där som jag tolkar citaten. Och en uppkörning ska bedöma lämpligheten hos förare. Alltså rätt att ingripa. Om uppkörningsbilen kanske skadas av en manöver, är det enligt mig rätt att ingripa. Man kan ju inte spola tillbaka tiden och ingripa med facit i hand.

Jag menar naturligtvis att min ”kompis” David körde i 50 över den där stenlagda upphöjningen vid Våghusbron av misstag, och inte avsiktligt, det var ju inte lätt att se att det var ett så kallat ”farthinder” anlagt just där, det var tidigare inte tillräckligt tydligt skyltat att ett farthinder är anlagt där; farthinder-skylten sattes ju upp först år 2019 nån gång.
Men bilen David körde skadades ju inte, så jag får då intrycket att inspektören inte alls gjorde rätt som ingrep genom att bromsa mig, det bör inte vara befogat att göra ett sånt ingripande och det var heller inte absolut nödvändigt för honom att bromsa mig när jag höll på att köra 50 över ett så kallat ”farthinder” - på en 50-väg!

Citat: ”Enligt gällande rutiner gjorde inspektören rätt. Sen kan du ha åsikter om att rutinerna ska ändras. Men det måste ske på ett ordnat sätt. En inspektör kan inte reformera hela uppkörningssystemet under en körning med dig. Tänk om inspektören hade hittat på en egen reform som du inte gillat?”

Inspektören var inte tvungen att kugga mig för att jag bedömdes köra för fort, när jag inte gjorde det enligt lag, han kunde lika gärna bara ha godkänt mig trots att jag hade kört i 50 över ett så kallat ”farthinder”, att av misstag köra 50 över ett sånt gupp är juridiskt sett en väldigt lindrig sak om inte bilen skadas av det. Hade jag fått godkänt (trots att kanske de flesta inte tycker jag skulle ha godkänts) så hade jag ändå varit godkänd, oavsett huruvida någon annan uppkörningsinspektör hade hållit med om det eller inte, för en som inte hållit med hade ju inte kunnat bestrida beslutet att godkänna mig, för enligt lag är en trafikinspektörs beslut att godkänna eller icke godkänna ett förarprov inget beslut som är överklagnings- eller ändringsbart.

Jag vet ju inte exakt hur det kan kännas att köra 50 över en sån stenlagd upphöjning som den vid Våghusbron men jag hade kunnat erfara det om jag hade kört bil i Västerås idag och provkört i 50 över det där ”farthindret”, att David körde i 50 över det utan att skada bilen han körde ger mig bara intrycket att inspektören har fel, som ingrep genom att bromsa mig trots att det kanske inte alls var nödvändigt att bromsa mig då jag närmade mig i 50. Förresten borde den där stenläggningen vid Våghusbron vara ett markerat övergångsställe, och inte enbart en ”omarkerad” gångpassage, eftersom det inte är ett markerat övergångsställe så har gående som vill korsa körbanan ingen företrädesrätt utan de har tvärtom skyldighet att väja för fordon som närmar sig, går man plötsligt fram i vägen för en bilist som närmar sig i 50 km/tim (och sannolikt inte kommer att hinna stanna i tid) med risk för att bli överkörd så är man som gående själv vållande till den överkörningsolyckan, och då spelar det INGEN roll om man tycker bilisten ”skulle ha anpassat hastigheten och inte närmat sig i 50 km/tim utan kört i lägre hastighet (trots att det är en 50-väg)”.

Sen är det väsentlig skillnad mellan att köra i 50 över det där stenlagda ”farthindret” vid Våghusbron och att byta körfält utan att titta sig för i backspeglarna. Jag tror faktiskt att de flesta fordonsförare brukar titta sig för i speglarna innan körfältsbyte eller liknande förflyttning i sidled (och man riskerar väl att dömas för vårdslöshet i trafik om man rör sig i sidled utan uppsikt bredvid fordonet och kolliderar med någon annan förare som befinner sig alldeles vid sidan av fordonet), men däremot brukar relativt få fordonsförare (som har körkort) vända blicken vinkelrätt bakåt bredvid fordonet, för att kolla den så kallade dolda vinkeln, och jag tycker det känns konstigt att man är tvungen att alltid titta vinkelrätt bakåt innan sväng eller körfältsbyte när man övningskör hos trafikskola eller har uppkörning.
Att vända blicken vinkelrätt bakåt bredvid fordonet innan körfältsbyte (på en väg med flera påbjudna körfält för trafik i fordonets körriktning), för att kunna uppmärksamma om någon annan fordonsförare befinner sig vid sidan av fordonet, det är oftast ganska onödigt, och att ständigt titta snett bakåt bredvid sig är också en mindre bra körvana som orimligt lätt förvirrar hjärnan, i och med att man delvis tappar uppsikten som behåver hållas framåt. Man KAN ju (oftast eller kanske nästan alltid) uppmärksamma tydligt om någon fordonsförare befinner sig bredvid fordonet, om man tittar i backspegeln, och att titta i enbart backspegeln räcker tycker jag.

Bara för att man inte tittar snett bakåt bredvid fordonet (i den så kallade dolda vinkeln) så behöver man ju inte få böter eller indraget körkort för det, sålänge det inte uppstår eller riskerar att uppstå trafikfara (och att svänga i en vägkorsning eller byta körfält utan titt i så kallade dolda vinkeln brukar oftast inte vara trafikfarligt), om man inte får indraget körkort för det så ska man inte få kuggning på uppkörningen heller; på uppkörningen är det förresten såvitt jag hört okej att i någon enstaka trafiksituation missa titt snett bakåt (i dolda vinkeln), att missa det i något enstaka fall är oftast ingen allvarlig omständighet som leder till kuggning.
Men någon uppkörningselev berättade här för ett par år sen att hon eller han blev kuggad och omedelbart ombedd att återvända till körprovslokalen bara för att ingrep hade ingripit genom att ta tag i ratten då eleven försökte byta körfält i en tvåfilig cirkulationsplats, för att kunna köra ut ur rondellen (från filen närmast rondellen), eleven blev tydligen såpass nervös att hon eller han försökte köra över från inre till yttre körfältet runt rondellen utan att först titta i så kallade döda vinkeln, och det bedömes av inspektören som trafikfarligt körsätt, varför inspektören tog tag i ratten för att stoppa körfältsbytet, och det var kanske inte absolut nödvändigt.

Du kanske har rätt, körkortsingripande och villkoren för att få körkort är kanske inte alltid lika men de bör vara lika i de flesta fall. David fick tydligen inte indraget körkort för att ha kört i 50 över ett så kallat farthinder (av misstag) i Västerås, men med hänsyn till att bilen han körde inte skadades så är det ju kanske inte trafikfarligt att köra i 50 över det där ”farthindret” vid Våghusbron, tyvärr får jag bara intrycket att inspektören som kuggade mig har fel som hävdade sig vara tvungen att ingripa genom att bromsa mig då jag höll på att köra 50 över det där ”farthindret” eftersom det bedömdes vara ”farligt” med tanke på ”risk för att skada bilen”, bilen David körde skadades ju inte av att åka 50 över det.

Jag kan säga en annan sak, att när jag var 14 år så sa min lillasyster en gång åt mig att inte springa över vägen, och det anser jag inte hon hade rätt att säga åt mig, även om det kanske är rätt att man får lära sig kanske i skolan att man inte skall springa över vägen, men att man får lära sig att man inte ska springa över vägen behöver inte alltid betyda att det är absolut förbjudet enligt lag att springa över en körbana, för det är ju inte absolut förbjudet.
Och det är INTE heller tillbörligt att säga åt någon, som lillasyster försökte säga åt mig, att en inte skall springa över vägen, hon skulle inte ha försökt säga åt mig utan tvärtom skulle hon ha hållit käften - med hänsyn till principen att var och en är själv ansvarig för sina egna handlingar!
En som går i trafiken har eget ansvar för att färdas i trafiken på ett trafiksäkert sätt, man ansvarar inte för att andra gående ska färdas trafiksäkert, om jag som går kan korsa en körbana trafiksäkert så är det upp till mig själv att gå eller springa över körbanan, vilket jag själv föredrar. I vissa fall kan man ha bråttom över körbanan, om det är rött ljus eller strax på väg att slå om till rött ljus från grönt ljus för gående, eller annars om övergångsställe saknas, för att fordon närmar sig/strax får grönt ljus samtidigt som man försöker korsa körbanan, och i en sån situation måste man korsa körbanan så snabbt som möjligt, helst genom att springa om man nu orkar springa, för att undvika hinder för fordonstrafiken. Att i en sån situation säga åt en som försöker springa över körbanan att ”inte springa över vägen” är inte tillbörligt, och det spelar ingen roll om man tycker det är rätt att springa över vägen eller inte.

Att säga åt en person som försöker springa över vägen att ”inte springa över vägen” kan faktiskt väldigt lätt uppfattas provocera den personen, och det är inte anständigt att provocera någon. Men när lillasyster bara var en liten barnunge så var ju hon säkert alldeles för ung och omogen för att förstå sånt på allvar.

Man får ju inte böter som gångtrafikant för att man springer när man korsar en körbana, som gående inklusive jag själv har gjort ibland kanske för att man som gående har bråttom och är tvungen att ”skynda (sig)” av något naturligt skäl, det står ju inte uttryckligen i Trafikförordningen att en gående inte får springa utan ”måste gå (lugnt)” när den korsar en körbana, står det inte att det är förbjudet att ”springa över vägen” så är det inte absolut förbjudet, så jag tycker inte skolpersonal har rätt att säga till barn att man inte får springa över en körbana, om nu skolpersonal säger det.

Jag vet inte exakt varför skolpersonal kanske säger så men det är kanske en fråga om barnens säkerhet i trafiken. Om barn får för sig att springa över en körbana så kan väl barnen bara springa rakt ut på körbanan utan att se sig för ordentligt. Jag har själv observerat ibland, när jag åkt buss, att skolbarn som ges företräde av fordonsförare på ett övergångsställe ibland sprungit över övergångsstället, säkert p.g.a. stress eller rädsla som orsakas av tanken att fordonsförare som stannat för dem kommer att hindras av dem eller kanske kommer att köra på dem om inte de som går passerar över körbanan så snabbt som möjligt och för att försöka passera körbanan så snabbt som möjligt så springer barnen över körbanan, det är naturligtvis inte absolut förbjudet att springa över körbanan (kanske i en sån trafiksituation åtminstone) men det är däremot onödigt att skynda sig över körbanan genom att springa över när fordonsförare som närmar sig stannat för att ge gående företräde över körbanan, barn skulle väl inte ha haft tendens att skynda sig över en körbana om de bara inte haft lätt för att känna stress eller rädsla för att bli påkörda när de är på väg över en körbana på ett övergångsställe.

Jag tycker trots allt att det skall vara tydligt skyltat där vid Våghusbron att det är ett så kallat ”farthinder”, en mindre upphöjd stenläggning, anlagt just där, om det nu är nödvändigt att som fordonsförare vara uppmärksam på sånt; när jag var i Västerås på uppkörning för mer än 10 år sen så upplevde jag att det icke var tillräckligt tydligt skyltat.

Det hade ju varit mycket tydligare markerat att fordonsförare förväntas sakta ned, om den där T-korsningen intill Våghusbron hade byggts som en cirkulationsplats, då hade fordonsförare säkert sänkt hastigheten just av anledningen att sänkning av hastigheten är nödvändig vid cirkulationsplatser, då skulle väl förare ha kunnat ha mer god tid på sig att uppmärksamma att det är ett så kallat ”farthinder” vid Våghusbron där en gångbana korsar körbanan på en upphöjd stenläggning. (Men man måste notera att den korsande gångbanan ej är markerat övergångsställe och gående har därför inte företrädesrätt över körbanan utan de är tvärtom skyldiga att väja för fordonstrafiken - precis som om gående haft rött ljus på ett bevakat övergångsställe - och då har det INGEN betydelse om ett fordon körs i 50 km/tim trots att det kan bedömas som olämpligt att köra i 50 även om det är en 50-väg; man går ju INTE i vägen för en bilist som närmar sig i 40-50 km/tim med risk för att bli påkörd av den.)

Hade T-korsningen varit byggd som rondell så hade ju förare på väg i riktning mot Västerås station inte behövt byta körfält från höger till vänster, eftersom det då kunde ha varit två körfält rakt fram, nu är det ju bara ett körfält rakt fram, medan den högra körfältet i riktning mot stationen är ”avfartsfält” för fordon som svänger höger (efter att ha passerat ”farthindret”).