Värsta övningskörminnet?

Jovisst var det lite dumt och jag skyller inte på nån annan än min egen lathet, men jag har extremt lite synfel, så lite att jag ser skyltar och bilar och allt, och det är ingen trafikfara, de tog inte ens med synhjälpmedelskrav på körkortet, så antagligen är det inte så stor fara.. Det som var problemet var att jag ser lite suddigt utan glasögon och att då försöka bedömma avståndet till en vit snöhög i en vit miljö var nästan omöjligt. Men jag kör alltid med glasögon. Förutom denna gången har jag kört utan en enda gång, och då stannade jag och bytte med pappa, så det är ju inte så jättefarligt. Jag är medveten om krav om hjälpmedel vid synfel och böter och faror, och om jag hade bedömt det som osäkert att köra hade jag bytt, naturligtvis. Jag har typ 0,5 och 0,75 eller något sådant, och största anledningen till att jag har glasögon är för att jag har ett brytningsfel som gör mig dels astigmatisk och dels både närsynt och översynt på båda ögonen, men det är så lite att jag ser ändå hjälpligt utan glasögon.

Jag övningskörde med mina föräldrar, vid en backe plötsligt gick min bil bak.

Det värsta som hänt mig var nog när vi åkte vid en smal väg och skulle precis svänga, så kom ett gigantiskt traktorliknande fordon in på vägen och fick mig att få en alldeles för stor dos av panik. :p ingenting hände förutom att jag instinktivt höll ut en del till höger. Jag fick stanna, kliva ut och studera vägen noga för att förstå att jag hade fått plats på vägen. Så där lärde jag mig allt en läxa =)

Detta hände mig igår. Stannade vid rödljus och la i ettan trodde jag men lyckades få i trean så när det blev grönt och jag skulle köra iväg blev det motorstopp så klart. Bilen bakom mig visade stor hänsyn för den gröna övningskörningsskylten och tutade som satan. Jag lyckades starta bilen och få i ettan lagom tills trafikljuset slog om till rött igen. Skäms. När det återigen blir grönt får jag motorstopp igen, är ju skitstressad nu, kopplingsfoten darrar. Lyckas komma iväg lagom när det slår om till rött så nu har jag kört mot rött ljus också. Antar att några motorstopp händer alla men det här var mitt första i trafik och nu ska jag bara försöka komma över skämskänslan som vägrar släppa taget om mig. Känns som om mitt självförtroende fick sig en rejäl bitchslap.

Mitt värsta övningskörningsminne var nog idag faktiskt!

Stod i en T-Korsning, man kunde bara svänga höger eller vänster, så blinkade en bil att han skulle in till vänster, jag skulle till höger s jag tänkte grymt de kommer ingen annan trafik så jag börjar rulla lite smått, då slutar han svänga in och kör rakt fram istället så jag fick tok stå på bromsen. Hade inte jag varit aktiv så hade jag kört in på sidan av hans bil pga att han gjorde misstag... Men men, man ska inte lita på någon i trafiken....

Mitt värsta övningskörningsminne är när jag fick möte i en mindre rondell.
Både jag och körläraren blev så chockade att ingen sa ett ljud. Men jag höll jävlar i det åt höger ivf.

Var då jag skulle backa runt ett gatuhörn på vintern, alla vägar var vita och smällte ihop med omgivningen. Därför visste jag inte var vägen var och backade ner i diket.

Hej,

såg att du hade brytningsfel, hitta den här sidan där dom skriver en hel del om det. linsjakt.nu/category/faq/
Hare gött!

Under min andra körlektion skulle jag lära mig att parkera på en mindre parkering, gav full gas istället för att bromsa. Höll på att köra rakt in i ett stålräcke, vilken tur att min svärson hade handen på handbromsen och reagerade ögonblickligen. Jag blev helt skräckslagen, vägrade köra privat sedan. Körde endast med körskolan. Jag tog mitt körkort nyligen iaf!!!

Mitt absolut värsta övningskörningsminne var ganska tidigt i karriären. Blev stående i en slags bilkö i ganska kraftigt motlut. Har alltid varit rädd för den situationen. Livrädd att få motorstopp och inte komma iväg (hade lite svårt med det momentet). Blir tokstressad och benen blir så jäkla stela. Får motorstopp när jag ska iväg, rullar bakåt. Får motorstopp igen. Rullar bakåt. Bilarna bakom mig börjar tuta och några backar. Jag grinar som fan. Ger all gas jag bara kan och rivstartar iväg i sån hastighet att jag inte hinner med att manövrera bilen - går över i fel körfält vid svängen. Kör in till kanten. Gråter som ett barn.

Vägrade köra i alla backar där det fanns minsta risk att jag behövde stanna i flera veckor sen.