Min handledare litar inte på mig

Jag har övningskört med min pappa ett antal gånger nu men det går bara inte!
När jag sitter bakom ratten så sitter han på helspänn med ena handen redo att dra i handbromsen och andra handen hårt knuten. Han litar inte på mig för fem öre och påstår att han inte kan ändra sitt betende. Jag kan köra bilen, den kommer inte hamna i diket men ändå skriker han och har sig i varenda korsning och varenda kurva. Problemet som uppstår när han beter sig såhär är att jag blir så osäker och tror inte på min potential och onödiga fel uppstår och jag utvecklas inte lika snabbt som jag borde.

någon annan som har samma problem? Hur löste ni det?!
Jag har börjat ta körlektioner nu, men jag fruktar den dagen då pappa sätter sig i passagerar sätet igen...

Ta med din pappa på en körlektion eller två.
Förhoppningsvis lugnar han ned sig när han ser hur bra det går för dig när du har en lugn lärare och arbetar med övningar på en lagom nivå i ett område som är utmanande men inte med svårare trafik än du är redo för.

Det ska jag definitivt göra. Tack för tipset!

Samma sak, min pappa skriker på mig när vi är ute och kör.

Det här hände min syster också och hon tänker inte köra på ett bra tag. Hon har iallafall kommit fram till att köra intensivkurser när hon ska köra upp för att bli av med allt så fort som möjligt, vilken även jag börjar bli ganska frestad till att göra.

Prata med din pappa och säg att han ska lugna ner sig lite? säg att han även stressar upp dig också mer än vad du är och att det då går sämre!
Att ta med din pappa på en körlektion kan vara en super bra idee tycker jag också!
Du kan inte köra med din mamma annars? Min mamma brukar vara mycket lugnare, men jag stör mig ändå inte på min pappa ifall

Haha, precis så gjorde båda mina föräldrar i början! Men du får tänka på hur de upplever situationen. De sitter i en bil med någon som absolut inte kan köra och de kan inte göra någonting (förutom att dra i handbromsen) för att hindra att en olycka sker. Han kommer släppa handbromsen när han känner att han kan lita på ditt körande. Tills dess för du helt enkelt stå ut. Kom ihåg känslan tills du ska hanleda någon och försök då istället förklara varför du håller på handbromsen

Min pappa gör precis samma sak, även fast jag har kört aktivt i över ett halvår och är i slutet av min övningskörning. Tror nästan inte att det går att göra något åt saken, i hans ögon kommer jag nog förbli ett fumligt barn trots att jag snart är 20 år. Min storebror däremot som var flera år yngre när han övningskörde kunde pappa lita få helt och hållet. Tror det mer att att göra med ens roll i familjen än hur duktig man faktiskt är.

Testa att ta med honom på körskolan som någon ovanför skrev, annars är det bara att göra som jag och stå ut med hans oro och försöka köra ändå och hoppas att det släpper när man väl fått körkortet.

Håller helt med dig! Min körskollärare berättade om en pappa som kom in med sina tvillingar (en kille och en tjej) som var i sluttampen på att ta körkort och skulle ta några körlektioner för att putsa på körandet. Pappan säger att killen är otroligt duktig på att köra, men tjejen går det lite sämre för. När läraren sedan körde med killen och senare tjejen, så visade det sig att tjejen var avsevärt bättre på att köra. I vissa fall är det inte den som kör som är dålig. Det kan vara hanledaren som felbedömmer / kör föraren nervös..

Tror dock att det kan vara bra att lära sig att köra med nervösa passagerare och försöka överbevisa dem att man är duktig genom att köra extra lugnt och sansat. Antagligen kommer han att ”mjukna” ju mer/bättre du kör, vara sig han vill eller inte!

(Jag har också en pappa som handledare och han har ofta handen på handbromsen, särskilt vid stressiga lägen i storstan.)