För ca två år sedan medan jag ännu jobbade som trafikinspektör hade jag två prov (olika tidpunkter) började med att aspiranten kom in i väntrummet i total panik. De bägge mer eller mindre hyperventilerade och grät högljutt. Först blev jag lite ställd och rådvill men sen gick jag iväg och hämtade ett glas vatten, gav att dricka och pratade lugnande. Efter en stund blev det lite lugnare och så småningom satt vi tillsammans i bilen. I bägge fallen slutade det med godkända körprov och överlyckliga nya körkortsinnehavare. Dessa två episoder hör till de som jag minns bäst från min tid som förarprövare.
När jag först såg hur upprivna de var var jag övertygad om att vi knappt skulle komma iväg från parkeringen, men i och med att jag gav dem tid att lugna ner sig så gick det över förväntan.
Ni kan läsa mer på min blogg via:
http://uppkorningblog.com
Så otroligt fint av dig! Alla ni som läser i forumet, in och läs uppkörningsbloggen! Den hjälpte mig väldigt mycket inför min uppkörning.