Ångest och rädsla

Tråkigt, men du klarar det säkert nästa gång!

Om man får fråga, vad sa inspektören att du inte klarade?

Självklart! Hon kuggade mig på den sista punkten ”trafiksäkerhet och beteende.” Jag litade på att en bil som hade väjningsplikt skulle stanna för mig men det gjorde föraren inte och handledaren fick ingripa. Han sade att jag borde ha samspelat och avvaktat i någon sekund till.

Jag var helt med på noterna, det var ett riktigt snedsteg från mitt håll. Surt, för i vanliga fall brukar jag vara väldigt försiktig och ständigt kalkylerande. Usch.

Vet inte varför jag skrev ett ”hon” men det ska iaf stå han. Och inspektör var ordet, inte handledare.

Kanske märks att jag har tankarna åt ett annat håll.

Du kommer klara det, Fegis. Skriv gärna här när du är klar Bara en tidsfråga innan du tar dig till posten för att hämta kortet.

Fegis, jag tycker du ska byta användarnamn. Att kalla sig för Fegis gör bara att du mer eller mindre cementerar en kass självkänsla.

Gräm dig över helgen, man måste få gräma sig. Men gräm dig inte när det blir ny vecka. På måndag tar du nya tag. Det är väldigt vanligt att elever kuggar både 1, 2 och 3 gånger.

Haha, du har nog rätt. Jag ska försöka gaska upp mig.

Körde upp i onsdags och jag klarade det! Känns fortfarande lite overkligt

Grattis Sara

Grattis !!

För ca två år sedan medan jag ännu jobbade som trafikinspektör hade jag två prov (olika tidpunkter) började med att aspiranten kom in i väntrummet i total panik. De bägge mer eller mindre hyperventilerade och grät högljutt. Först blev jag lite ställd och rådvill men sen gick jag iväg och hämtade ett glas vatten, gav att dricka och pratade lugnande. Efter en stund blev det lite lugnare och så småningom satt vi tillsammans i bilen. I bägge fallen slutade det med godkända körprov och överlyckliga nya körkortsinnehavare. Dessa två episoder hör till de som jag minns bäst från min tid som förarprövare.

När jag först såg hur upprivna de var var jag övertygad om att vi knappt skulle komma iväg från parkeringen, men i och med att jag gav dem tid att lugna ner sig så gick det över förväntan.

Ni kan läsa mer på min blogg via:
http://uppkorningblog.com