Kuggade uppkörning

En rant:

Kuggade uppkörningen idag och känner mig riktigt ledsen... Det är lätt att känna sig misslyckad.
Jag har haft två körkortslärare på en bra körskola som båda hävdar att jag är klar för uppkörning.

De stora felen jag gjorde var att jag körde riskabelt i en korsning och i en cirkulationsplats. Jag kunde dessutom i någon slags trötthetsdimma se mig själv göra dessa klavertramp, så jäkla bittert...

Anledningen till att jag körde som en kråka var att jag vaknade runt 03,30 natten innan så nervös över stundande uppkörning att jag inte somnade om. Det känns ju jäkligt surt att köra så dåligt att man kuggar för att man inte sovit natten innan och för att man är nervös. Det är dessutom lätt att måla fan på väggen och tro att man kommer vakna 03.30 vid nästa uppkörning igen. Jag hade en utbildningskontroll innan uppkörning med en tredje körkortslärare vilket också resulterade i nervositet och klarvakenhet i vargtimmen natten innan


Nån som har något tips för hur man tacklar nervositet?

Hej! Jag hade också uppkörning idag, jag var knappt nervös! Jag tror att det var därför jag klarade det samt att det var dåligt väglag så kunde köra långsammare. Men det jag tänkte innan provet var att det inte spelar någon stor roll om jag kuggar, jorden går inte under och tillslut kommer jag att ha det oavsett, om några år kommer det inte spela någon roll hur många gånger du körde upp! Säg gärna till så få som möjligt om ditt prov, så inte du känner att du behöver berätta att du kuggade efter, det blir mer press! Tänk dig som att det är en körlektion och resultaten inte spelar roll! Var även vääääääldigt glad från första början du möter inspektera, var glad och trevlig och prata lite! Sedan visa inte att du är super nervös heller, för då ser du osäker ut! Så tänk att du är ute och kör själv bara, du kommer klara det tillslut! Vet ej om du skrev det nu i efterhand men kör du upp i samma stad? Jag skulle byta stad om jag vore du till en annan och mindre

Tack för tipsen!

Jag har inte berättat det för någon just för att slippa pressen, men jag var likväl väldigt nervös. Fast framförallt var jag så trött att synapserna inte klickade lika snabbt som vanligt. Jag har för mig att de sa på Risktvåan att en natt utan sömn går att likställa med 0,8 promille. Det är så typiskt, jag var säker på att det skulle gå, körde en lektion dagen innan där allt gick galant. Det gäller att inte tappa tron på sig själv.

’Visa ej att du är nervös’ det va nog ett bra tips, jag tänkte tvärtom men det kanske är bättre att inte säga något.
Jag ska försöka att tänka att det inte är att vinna eller försvinna till nästa gång. Trevlig det är jag men jag kan snacka lite för mycket ibland så fokus blir på detta istället för körningen, det är en balansgång.
Det var min första uppkörning och jag har någorlunda koll på stan, som inte är jättestor, så det blir ett eller flera försök till här.


Grattis till Körkortet!!! Men kör försiktigt!!!

Men dåså! Detta kommer du greja!! Du kan ju köra, bara nerverna som kan bråka eller att man inte klickar med en inspektör vilken kan hända och är en viktig del! Jag var bara överglad och då fick jag samma tillbaka!
Uppdatera gärna, tycker sånt är kul! Och tänk att eftersom att du inte klarade det på första, så kommer du bli ännu gladare när du väl fått det

Tack det värmer! Det var länge sedan jag blev så besviken som idag.
Ska försöka att inte ’förstora upp’ det för mycket vid nästa tillfälle, får se, får se...

Lyckades idag! Det var mitt andra försök och det gick galant!

För mig hjälpte det att hålla igång en lättsam diskussion för att kväsa den värsta nervositeten. Jag bad dessutom min braiga trafiklärare att följa med som stöd. Jag bokade kl 14.00 för att vara säker på att jag skulle vara utvilad vilket var bra!

Så glad och lättad!

Stort grattis!!

Kuggade uppkörning, 6-e gången. Orkar inte med att ta körkort. Mina 5 uppkörningar gjorde jag för 6 år sedan. Mådde dåligt efteråt väldigt länge. Nu blev jag underkänd när jag skulle åka från Trafikverket från sidoväg till huvudled. Övergångsställe och cykelpassage, släpper fram fotgängare och cykel; funderar om jag skall åka lite fram men vill inte blockera varken övergångställe eller cykelöverfart; ingripande att jag måste åka ; jag åker och det kommer bilen från höger. Underkänd på manövrering, fick backa runt hörnet; väjde 2 ggr för bilar som kom bakifrån, börjar svänga , kommer en bil från motsatt håll, väntar med att backa; bilen får plats att åka förbi på vägen; fortsätter backa ; upplever mycket stress och landar med bilen mitt på vägen ; får ingripande, manövrerar med bilen åt höger, bakar 10 m. Får uppgift att parkera bilen på ICAs parkeringsplats bredvid en bil; letar efter parkering, ganska fullt; hittar en parkering , börjar svänga, men den andra bilen lägger i backen och vill ut; avbryter parkering; letar efter en annan bil; parkerings linjer är sneda; har aldrig parkerat på sneda rutor tidigare. Kör fram , men främre hjulen hamnar utanför linjen; lägger i backen , kör fram. Osäker om främre hjulen är in i rutan. Frågar om det det är ok om jag går och tittar, får ok. Går och tittar, justerar bilen, nu står det som det skall, meddelar att jag är klar. Men parkeringen blev inte godkänd. Varför? Inspektören meddelar att jag blev inte godkänd pga backning runt hörnet, parkering och korsning. Jag påpekar att jag hade koll på läget i korsningen innan hen fick ingripa, att jag vill varken blockera övergångsställe eller cykelpassage; hen sade att det var bil bakom, och han sade att jag skulle köra men det var mitt ansvar. Jag går efteråt och kollar den korsningen; ser inga hajtänder, det är snö på vägen, men ser cykelpassagen och jag undrar om jag verkligen skulle få plats med bilen utan att cykelpassagen ; de cyklisterna ju brukar komma från ingenstans. Väldigt olyckligt, uppgiven. Det känns att alla andra får körkort utom mig.

Jag förstår allt det du säger. Körkortet är för många någonting som triggar mycket stress och ångest. Det jag vill att du får med dig är hur stolt du ska vara över sig själv. Du testar, det gick inte och du försöker igen. Du är ingen som i första hand ger upp - tvärtom du reser dig upp tills du har körkortet i handen!

Glöm inte att vara snäll mot dig själv, och de är många som romantiserar sin körkortsresa, många klarar inte uppkörningen på första försöket och ibland tar det tid! Men tur är väll det, annars hade folk kört som dårar ute i trafiken om alla fick körkortet på första försöket när de kanske inte ens ”förtjänar” det.

Backa, andas och försök igen. Ge inte upp, tänk dig när du sitter i bilen alldeles själv och du får köra exakt vart, när och hur långt du vill. Fatta den friheten!

Så ge inte upp!!!! Du fixar det här!

Hej jag behöver bara lite stöd. Haft uppkörning nu två gånger. Båda gångerna har de varit samma sak. Att jag måste förutse situationen bättre fast än inspektören aldrig sagt exakt vilken situation de tycker jag gjort fel på. Övningskört mycket privat och även med körskola. Körskolan tyckte jag var redo för körkort och allt är så bra när jag kör privat. Så fort jag sätter mig i körprovets bil blir jag stressad. Nu finns det inga tider kvar där jag bor så måste hitta något annats ställe i Stockholm eller utanför. Och kommer knappt ha tid att åka dit och kolla. Finns det någon som har några tips som man kan tänka eller om någon är medveten om något ställe som är najs att köra upp på skulle det uppskattas. Stort grattis till alla som tagit jag hoppas att det är min tur snart!