Väjningsplikt vid påfart

Hej! Jag har ganska svårt att veta i vilka situationer som jag har väjningsplikt vid påfart på ex. landsvägar. Där jag bor så är det ibland väjningspliktsskylt, eller ingen alls. Min trafiklärare har sagt att om det sitter en hastighetsskylt innan påfarten så är det bara att gasa upp i den hastigheten. Sen så har jag kört på en påfart där min lärare sagt att jag måste stanna och se så det är tomt att köra, men då har det inte funnits någon väjningspliktsskylt! Hur är det?

Vid många infarter på större landsvägar kör man ju in på landsvägen i ett eget körfält, som fortsätter en bit in på landsvägen innan det upphör, för att ge inkommande fordon möjlighet att accelerera upp till en tillräckligt hög hastighet, precis som vid infart på motorväg då man normalt kör in på motorvägen i ett eget körfält, ett så kallat accelerationsfält, som upphör en bit efter infarten och som skall användas av inkommande trafik för att kunna accelerera upp till 70-120 km/tim.

Väjningspliktsskylten brukar normalt inte vara uppsatt vid infarter på landsvägar där infart sker i ett eget körfält, eftersom ingen väjningsplikt gäller vid infart på huvudled om infarten sker i eget körfält för inkommande trafik, men däremot gäller s.k. ömsesidigt hänsynstagande eftersom inkommande trafik snarast måste lämna det separata körfältet för infart och då göra ett körfältsbyte, och då skall man i regel tillämpa den s.k. blixtlåsprincipen. Sen finns det naturligtvis tre grundregler för körfältsbyten; först och främst skall man ge tecken i god tid när man planerar att byta körfält eller annars flytta fordonets placering i sidled, man får byta körfält eller annars flytta fordonets placering i sidled ENDAST om det kan ske UTAN fara (eller onödigt hinder) för övriga trafikanter, och sist men inte minst måste man, när ett framförvarande fordon ger tecken om avsikt att byta körfält, underlätta körfältsbytet genom att anpassa sin egen hastighet.