Min uppkörning i Farsta (20-12-11)

Jag genomförde idag min första uppkörning i Farsta och fick godkänt. Dagarna innan läste jag själv flera beskrivningar av andras prov i Farsta så jag tänkte dela med mig av mina erfarenheter också.

Innan provet
Jag har kört med Dalens Trafikskola (stort tack till er) sedan i somras. Jag bokade även mitt prov genom dem och hade därför en uppvärmningslektion innan. Detta kan jag varmt rekommendera. Jag var ganska nervös på förmiddagen, men det försvann helt så fort jag kom igång med lektionen.

Vi gick igenom säkerhetskontrollerna en extra gång och körde sedan en runda som innehöll lite allt möjligt - backning, parkering, motorväg, 30-område osv.

Väl vid Trafikverket fick jag och min körlärare vänta ett tag innan provförrättaren kom. Han var lagom glad och trevlig tyckte jag och började gå igenom vad som skulle bedömas och hur, samt att mindre fel är okej så länge de inte upprepas eller är farliga.

Provet
Det regnade en del när vi gick i bilen och provförrättaren sa att vi hoppar in så får du göra en inre säkerhetskontroll. Han bad mig kolla vindrutetorkarna fram och bak samt varningslamporna på instrumentbrädan. Detta var inga problem förstås.

Han bad mig sedan backa ut ur parkeringen och köra iväg. Han ville se till att jag inte hade något ”Lane assist”-system påslaget innan vi åkte iväg, men snart rullade vi vidare. Vi tog vänster vid första korsningen och sedan vänster igen. Här fick jag instruktioner att köra mot Nynäshamn. Det var mycket trafik och dålig sikt i den större korsningen med Magelungsvägen, så vi blev stående ett tag innan jag tog vänstersvängen.

Ute på motorvägen var det väldigt mycket ”regnstänk” och dålig sikt så jag hade lite större avstånd till lastbilen längre fram och körde ganska långt under hastighetsbegränsningen. Ganska snart sa han att ”du kan köra av mot Länna här om 1 km”.

Jag ver då helt säker på att jag skulle få ta den klassiska landsvägen efter Länna Köpcentrum och blev därför förvånad när han på avfarten från motorvägen sa ”Nu ska du köra mot Länna och Vega.”. Det betydde höger i rondellen och sedan högre igen i nästa rondell. Jag har kört en hel del i de olika områden de brukar köra, så jag blev förvånad att vi skulle till ett område där jag aldrig varit.

Efter en liten bro fick jag ta vänster vid ett trafikljus in i ett 30-ormåde. Här körde vi omkring lite och jag fick backa runt ett hörn. Sedan var det tillbaka mot Länna och sedan anvisning att köra mot Stockholm. Ut på motorvägen igen.

Jag blev sedan ombedd att köra mot Älvsjö. Mycket dålig sikt nu, men i och med att hela högerfilen tar av mot Älvsjö kunde jag fokusera på att hålla bra avstånd och hastighet och behövde inte göra några filbyten.

Nu var vi uppe på Magelungsvägen igen och efter en snabb kik på klockan hade det gått ca 30 minuter så jag tänkte att vi var på väg tillbaka. Istället fick jag i korsningen instruktioner att köra mot Fållan. Här inne hade jag heller aldrig varit, men det var åter igen ett litet 30-område med smala vägar och en lite klurig korsning precis i början med en väldigt brant väg till höger. Jag blev ombedd att ta vänster ned i villaområdet.

Här körde vi tills vägen tog slut i en T-korsning där jag blev ombedd att vända. Svängde vänster, backade tillbaka och gjorde en till vänstersväng för att fullfölja vändningen.

Tillbaka till korsningen vid Magelungsvägen. Blev ombedd att ta vänster. En sån stor dubbel-buss skulle ta sitt vänster, jag gled fram något men inte särskilt långt då den tog väldigt mycket plats. Körde sedan vidare på Magelungsvägen och blev ombedd att följa skyltar mot Larsboda.

Just denna högersväng hade jag faktiskt övat på, men nu fokuserade jag väldigt mycket på att jag fick ”kontakt” med bilarna bakom att jag kom lite för snabbt in i svängen. Tillbaka på Trafikverket blev jag ombedd att parkera i första rutan.

”Helhetsbedömningen av din körning idag är Godkänt!”
”Gud vad roligt!” säger jag.
”Tyckte du något gick dåligt eller?”
Jag funderade ett tag. Det var inte min bästa körning, men helt okej. Dock vet jag att avfarten från Magelungsvägen var för snabb. Jag nämnde det.
”Huvudet på spiken. Du kör liiiite över din förmåga ibland. Du får öva på att ta det ännu lugnare”.

Jag kan verkligen rekommendera att ta en uppvärmningslektion i anslutning. Det hjälper att få ordning på nerverna. När provet väl var igång glömde jag nästan bort att det var ett prov, så jag kanske blev lite väl avslappnad till slut.