Rädd då jag kör

Jag känner precis som många andra att i början är den jobbigaste biten. Dessutom bli det inte heller lättare ju längre i körningen som du kommer om man är rädd. Ha kämpat länge med självförtroende. I början tyckte jag att det var otäckt när bilen började att röra sig. Och sen sade maken åt mig att växla upp. Jag trodde att jag skulle smälla av. Sen lyckades jag att ta mig över den fasen. Men sen kom nästa svårighet att börja samordna i mera händelserika trafikmiljöer, att planera, prioritera, bedöma avstånd och hastighet samt att du ska själv ha koll vad du placera din bil. Inte tala om hur jobbigt det blev när jag skulle börja köra i högre tempo. Det var så otäckt, för jag var rädd att köra ihjäl någon eller krocka och köra av vägen. Allt gick så jävla fort, så jag höll på att kissa ned mig. Men jobbigast varnär vi körde på en landsväg som var lugnt trafikerad. Då min make sade åt mig att växla upp till femmans växel. Jag trodde att jag skulle vilja strypa honom. Och sen när vi skulle sväna in på en mindre och kraftigt kurvig väg. Fy fan jag trodde att vår sisya stund var kommen. Uff fick så ont i magen. Jag kämpar ännu med självförtoendet och rädslan ska en dag försvinna. Det är så mycket intryck och regler som ska vägas samman. Och jag skulle önska att alla hade förstålse för alla som lär sig något nytt att även de som idag är rutinella och proffsiga bilförare också var gröngölingar en gång i tiden. Varför stressa och irritera sig på de som är ovana i trafiken. Det är inte så lätt och alla behöver en viss tid på sig att ta sig över de olika faser som känns lite extra svåra och tunga. Allt sker intepå en dag, utan alla behöver olika lång tid på sig. Vissa är hur lugna som helat andra är väldigt nervösa och spända i sin person. Jag tillhör den sorten och skäms inte helller att tala om det. Därför jag är unik och lika viktig och värdefull som ni är. Alla behöver sin tid att ta sig över alla svårigheter för automatisera oss av det vi en gång ha lärt oss. Önskar alla lycka till och glädjer mig över de som ha lyckats uppnå målet och som kämpar på. Cillan

Det var jag med i början, men man lär sig att hantera det, Man arbetar bort rädslan.

Kämpa på, det går över men tar tid!

Det ända du kan göra för att komma över rädslan är att öva, övs, öva. Det är normalt att vara rädd, det är det som gör att du inte bli en oförsiktig bildförare. Din rädsla visar på att du känner till riskerna med bilkörning och din egen avsaknad av erfarenhet ällande bilkörning. Det mesta är läskigt/obehagligt i början, men det går över. Det gäller bara att träna bort osäkerheten.

Jag höll på att krocka i en rondell under en körlektion. Detta fick mig att hata rondeller! Men min kloka mamma som jag övningskör med tvingade mig att köra rondeller konstant efter det, och nu tycker jag inte att det är obehagligt alls!

Kämpa på!

Så kände jag med när jag började köra , nu känner jag inte nåt

det jag gjorde för att övervinna min rädsla var att åka så mycket det går och jag körde på motorvägen . Sen sätt på lite musik inte på hög nivå utan lagom så du slappnar av men inte för mykt :P
Lyssna på din handledare det är jätteviktigt

Haha, var likadant för mig i början. Jag tror att det där släpper när man börjar känna att man ha kontroll över bilen, det är bara att öva på och få vana. (:

Jag har fått övningsköra på lite större gator på andra körlektionen (övat sex gånger privat dessförinnan) och på tredje lektionen i Stockholms innerstad. Det gick väl ganska bra enligt instruktören och jag var glad över att få köra i riktig trafik men i efterhand tycker jag att jag kanske hade lärt mig mycket mera om jag inte haft hjärtat i halsen under kommande lektioner i tät trafik. Jag håller med alla andra; att skynda sig långsamt.

I början var jag själv skakig och trodde jag både skulle ha sönder bilen och köra ihjäl folk, men så har fallet inte varigt än så länge
Börja på en stor grusplan eller något så du kan åka omkring ostört och samla mod och kunskap. När man väl kan det är det bara att fortsätta mot mer och mer trafikerade platser så du kan köra där med utan att stressa ihjäl dig.
Sålänge man har koll på omgivningen så ska det inte vara nån risk att köra på någon.
Lycka Till!

I början var jag också superrädd. Mitt enda tips är att du ska försöka lära dig hantera och manövrera bilen så bra som möjligt INNNAn du ger dig ut i trafiken. Då kommer du känna dig mycket säkrare. Kan du växla ordentligt så kan du fokusera mer på trafiken runt omkring dig. Därför instämmer jag med föregående och föreslår att du övar massvis på en tom parkeringsplats innan. Öva att svänga, växla, tvärbromsa, blinka, osv. Ifalld du känner dig trygg med din bil kommer du känna dig tryggare på vägarna, jag lovar.

Lycka till

Jag är också rädd,att vara rädd är inget fel,det visar att du lever och att du är normal människa,men det är bara kännslor,inte sluta öva...Kunnighet kommer med tiden,och då lugnar sig känslorna också..