Ett problem jag har är att jag hatar att ta risker. T.ex går jag aldrig mot röd gubbe, oavsett ifall det kommer några bilar. Tänker att även om jag gör rätt bedömning i 99.9% av fallen så kommer jag lätt gå över 1000 gånger, och ibland göra kassa bedömningar (grupptryck, fylla etc). Samt att jag utgör en dålig förebild om barn ser mig gå över mot rött.
När jag kör bil vill jag gärna applicera detta genom att t.ex aldrig göra omkörningar eller köra ut på en landsväg ifall det finns bilar i mötande fält. Jag väntar helt enkelt tills det är helt tomt eller i alla fall att bilarna är säg 3 ggr så långt bort som nödvändigt.
Tycker egentligen att jag gör rätt i grunden rent filosofiskt, då det är ju svårt att bedöma hastigheter, oväntade saker kan hända, jag kanske gör en felaktig bedömning efter X antal gånger osv. Insatsen är ju vädligt hög i dessa lägen. Men inser att jag nog får motvilligt anpassa mig till majoriteten om jag vill öka mina möjligheter att få körkort och träna på att kunna stänga det här beteendet eftersom andra inte tycker likadant och vill ha mer prio på framkomlighet, det tolkas mest som osäkerhet på uppkörningen, osv. Dessutom är det ju bra att kunna göra något sådant bra även om man normalt väljer att inte göra det.
En ide jag har är att stå vid en utfart och vänta på att en bil kommer, sen köra så nära inpå som jag vågar och försöka pressa den gränsen. Omkörningar är svårare att skapa träningstillfällen, ska man helt enkelt ge sig ut och göra massa omkörningar? Det är ju inte helt lagligt för att det är inte ofta man hittar folk som kör under hastighetsgränsen. Några andra ideer?
Självklart bör man ju ha en fortfarande ha hyfsad marginal, jag pratar här om överdriven marginal för att helt slippa ta risken istället för at endast minimera den.