Första gången.

Första gången jag övningskörde fick jag köra 12 mil landsväg.
Inte speciellt lärorikt, men det var väldigt bra.
Lärde mig hur mkt man ska vrida på ratten när man ska svänga och koppling osv.
Fast enda problemet och det jag fortfarande har är hellyserna, sjukt svårt att slå av dom när man möter en bil.

Blir ni också lika stressade när det är flera saker man ska göra samtidigt?

Jag tror alla känner som dig i början.
Det gäller inte bara bilkörning, allt som kräver fokus på många olika saker kommer till en början vara jättesvårt.

Men när du övat ett tag kommer du snart märka att en del saker komma sitta i ryggmärgen, du kommer kunna göra dom utan att tänka. Då kommer du bli chockad över hur mycket tid du plöstligt har att sköta det övriga.
Till sist kommer du komma till den nivån i körningen där all hantering av bilen sker automatiskt utan att du tänker på det, och då kommer du kunna ha all uppmärksamhet på vägen, faror och dylikt.

Lärde mig hellyset på bilen jag övningskör hemma med först för någon dag sedan. Har övningskört ett par gånger innan men det har inte varit mörkt. Så mitt tips är att du kör mer när det är ljust och när du känner dig säker i ”detaljerna” som att växla etc så ser du till att köra i mörker igen och kan fokusera på att blända av!

Det är klart man är stressad i början när man kör.
Men det brukar gå snabbt över, sen känner man sig säkrare och säkrare ju mer man kör.

Hej! Jo, jag brukar känna mig stressad när det är så mycket man ska tänka på. I början är det så mycket intryck som hjärnan ska sortera och så mycket man vill och ska ta upp och lära sig. Koncentrerar man sig för mycket på en sak glömmer man lätt en annan och så vidare, det är inte lätt. Men jag tror att det ger sig med tiden, och man tränar upp sin förmåga att hantera det.

Någon mer än jag som inte kunde köra med radion på i början? Jag ville ha helt tyst annars kunde jag inte koncentrera mig.

Jag FÅR inte köra med radion på :P men jag tror att jag också hade blivit okoncentrerad! Men min första gång jag övningskörde så gick det inte alls bra. Inte andra gången heller. Kärringstopp och en nojig mamma bredvid, inte kul! Det fick mig faktiskt att lägga av nästan ett halvår, något som jag ångrar idag! Jag borde bara stått ut några gånger till tills polletten trillat ner för nu går det hur bra som helst att köra med henne! Mitt tips till alla, ge inte upp bara för att det är jobbigt/tråkigt/stressigt i början. Det är jättekul när man börjar bli bra på det

Jo jag blir också stressad när jag ska göra en massa saker samtidigt, men nu har jag kört en del och det lär man sig med tiden.
T.ex i början tyckte jag att det var jobbigt med att kolla överallt innan man svängde, men det kommer med tiden och man gör det mer eller mindre automatiskt efter ett tag

Blicken-Pilen-Filen Kom ihåg den där frasen så blir det lite lättare iaf

Forsta gangen jag korde tror jag nog att mina foraldrar var mer stressade an vad jag var. Jag har kort fyrhjuling och en massa andra sma fordon nar jag avr yngre sa jag tycker faktiskt inte att det var for stressigt. Kanske for att jag redan visste sa mycket om hur det var att kora och vara pa allman vag. Tror nog att det hjalper valdigt mycket att kora mopped nar man ar yngre.

Jag kan bli stressad av att jag är osäker på någonting som jag kanske inte heller är van vid. Men i början när man övningskör så är det bara att ta det lugnt och känna efter hur allt känns, man vänjer sig jag lovar dig