Godkänd, gränsfall

Ja men det är dags för mig att berätta om min väg till körkortet. Ska försöka att hålla det kort.
Vill bara börja med att säga: de som säger att det var buslätt ljuger, de som säger att det är omöjligt, ljuger.
Det är jag ett bevis för!

Jag tänker inte börja från start med detaljer. Har kört både privat och på körskola. Privat har jag mest kört landsväg och rakt fram (dock har min stad typ 311 rondeller (Umeå)) och jag körde ca 13h på körskola.
Jag tyckte att min körlärare bokade prov och uppkörning lite väl snabbt men jag litade på hans omdöme.

Jag gjorde teoriprovet igår och hade hunnit vara sjukligt nervös i två veckor. Dock vaknade jag upp med hosta och lite snuva. Som jag skrev i en annan tråd så proppade jag i mig både cocillana, bricanyl och astmamedicin så jag var kolugn när jag gjorde provet.
Jag hade mest bara pluggat på elevcentralen och frågorna såg väldigt annorlunda ut på provet. Jag var kanske säker på 40 av 70 frågor. Men jag fick 58/65 och därmed blev jag godkänd. Inte med stora marginaler så jag landen hade tur?

Idag klockan ett hade jag uppkörning och en timmes tid med min körskola innan. Fick välja prick vad jag ville göra och sa att jag ville gå igenom vätskor under huven.
Jag frågar läraren ifall jag bör ha med papper om de vill att jag ska testa motoroljan, men hon svarade att det tar förarprövaren med sig.
Och gissa vad jag får göra för säkerhetskontroll? Jo motoroljan och han hade INGET papper åt mig. Gissa om jag dog? Han såg lite arg ut när jag sa att jag ej hade det.

Jag hade sett denna förarprövaren igår när jag gjorde prov och han såg väldigt arg ut. Jag upplevde min som lite stel, men professionell.
Vi kör iväg och efter ett tag börjar han småprata och där släppte min nervositet.
För att göra det kort så ska jag mest ta det fel jag gjorde:
- han ber mig svänga av men jag missar
- jag får motorstopp i en korsning (livsfarligt)
- jag ska vända i en T-korsning, som ska vara hur lätt som helst, backa bara rakt bak!! Men jag missar och kommer över på andra sidan vägen.

Där känner jag att det är kört, men jag ger inte upp. Jag kände mig bara lugn och förstod faktiskt att jag skulle bli kuggad.
När vi kommer tillbaka till centrum så får jag backa runt ett gathörn så jag är övertygad om att han gav mig en till chans. Och när vi kommer tillbaka säger han typ såhär ”sådär Lehna, din körning är godkänd men det är ett gränsfall” och han tar upp mina saker och jag tänker ”japp jag ska öva öva öva wihoo godkänd” typ. Sedan sa han grattis och gick.

Han var trevlig och pratglad men kunde lika snabbt kännas stel och allvarlig. Men han berätta att han kör omkring 9 uppkörningar per dag, säger samma sak i princip till alla, klart man inte orkar stråla jämt. Jag har full respekt för deras jobb!

Som sagt, enkelt var det ej och jag blev godkänd med små marginaler.
Och ja, det var min historia. Lycka till, till alla er där ute!

Är nästan 100% säker att vi hade samma person under förarprovet, körde oxå upp i Umeå och fick samma feedback haha

Och en annan kuggade pga att jag hade glömt blinka vid ett körfältsbyte trots att jag hade tittat ifall det var fritt att köra och det var noll bilar i närheten. Och så säger de att det inte är skillnad på vem man kör upp för...

Du menar att du endast blinkar när det finns andra fordon/trafikanter?

risk att du kommer glömma det.

men å andra sidan så sparar du på slitaget på blinkersspaken och du sparar in en hel del på förbrukningen av blinkersoljan som annars tar slut titt som tätt.....ser det ofta på motorvägen StHLM-Södertälje där de kört slut på sin blingersolja..

Haha!

Nej brukar inte glömma, men just där och då när man var lite spänd för uppkörningen så glömde jag det. Var väl mer att man har hört folk som har klarat uppkörningen när de har glömt att stanna vid stopplikt och till och med kört mot rött! I de sammanhangen kan man ju tycka att mitt lilla snedsteg var en bagatell. Men absolut, förstår ju att jag inte kunde bli godkänd för det.