Alltså jag behöver verkligen hjälp. Allt med det här jävla körkortet går åt helvete och hur mycket jag än försöker verkar det inte gå framåt. Jag har tagit massa lektioner, kört jättemycket med mamma och i olika bilar, men det är som om jag helt enkelt inte kan??? När jag kör med mamma tycker hon att allt funkar bra, men när jag tar en lektion är läraren aldrig nöjd och jag fattar inte hur jag ska kunna köra bättre. Det verkar vara avsökningen som är mitt största problem, men jag fattar inte hur, för jag har koll på vad som händer och det blir aldrig farligt och jag är själv inte nervös för att köra någonstans.
Jag har mer eller mindre alltid haft problem med mitt självförtroende, men nu när det äntligen hade förbättrats suger jag på att köra bil och det känns som jag ljuger för mig själv när jag går runt och försöker peppa mig själv och tänka att jag visst är bra, för hela grejen med körandet verkar ju visa raka motsatsen till det. Jag är så himla ledsen och känner mig brutalt korkad. Hur ska jag gå vidare? Hur blir man bra på att avsöka? Huuuuur?
Det enda sättet att förbättra din avsökningsmetod är att få mera körerfarenhet..
Det blir bättre ju mer man kör, det ligger liksom hand i hand ..
Så det är inget du kan läsa dig till att bli bättre på, utan det kommer som sagt med erfarenheten..
Har också känt mig så himla värdelös när det kommer till körkortet. Det gick aldrig framåt kändes det som. Men nu har jag mitt körkort, efter allt slit.
Avsökningen är något man måste träna på. Det kommer ju mer man kör. Detta tjatade min körlärare extremt mycket om. Men nu har jag haft min körkort i 3 månader, och då jag jobbar i en annan stad, samt använder bil i jobbet, har jag kört väldigt mycket. Och bland annat avsökningen, är mycket bättre nu, än vad den var innan. Så tappa inte modet. Det är helt enkelt en sån grej, som du kommer lära dig allteftersom.
Trivs du i övrigt med din lärare? Det är viktigt att man har en lärare man trivs med! Och jag tänker att hen bara menar väl. Om jag går till mig själv, så när det gällde övningskörningen, var jag extremt känslig för hur informationen framfördes, eftersom jag lätt tog åt mig. Sen fick jag ju en skitbra körlärare, som förklarade och framförde saker, på ett sätt så jag inte blev upprörd. Gjorde jag ett fel, fokuserade han mer på att: Nästa gång tar du det! Istället för att typ ”kritisera” som jag upplevde det.
Så mitt tips är ju att öva mer på avsökning. Sen också om du har en lärare du inte trivs med, så försök att byta! Om du stannar på samma skola, ser den nya läraren vad du kan, om skolan är ansluten till elevcentralen. Oavsett kommer läraren fråga vad du kan, och därefter fortsätta undervisningen. Så du behöver alltså inte börja om ifrån början.
Det är viktigare än man tror att man trivs med sin körlärare!
Hoppas du hittar en lösning! Men våga tro på dig själv! Du kommer fixa körkortet!! Avsökningen kommer blir bättre, efter mycket träning. Så ha tålamod!
Ge inte upp! Exakt samma känsla var för mig; jag körde bra hemma och sen USELT på min skola... Men det blir bättre, desto mer man gör det desto mer van blir man vilket leder till att man inte är lika nervös. Kom ihåg att processen att ta körkort kan vara stressamt och jobbigt men i slutet lyckas du och då kommer det att kännas som best.
Jag hittade en artikel som jag tyckte hade bra tips för hur man ska klara det:
matematikperfektion.se/hur-man-klarar-korkortet-pa-forsta-forsok/
För det första så ska jag ge dig tre ord som hela körkortet i princip grundar sig på.. GE INTE UPP! Om jag skulle beskriva min egen körning från början - Jag körde med min mamma, som själv är jätte försiktig i trafiken, hon lärde mig att köra defensivt och ta det lugnt. Tyvärr lärde jag mig ingenting annat som skulle ha varit bra att kunna innan jag började på körskola. Exempel är att när jag skulle bromsa när jag låg i 80 på landsväg tryckte jag ner kopplingen också.. Jag trodde att bilen skulle dö annars. Sedan så kunde jag INTE parkera. Hade alltså aldrig parkerat i hela mitt liv. Så hur kände jag mig första veckan på körskolan? Jo, som en idiot. Jag hade tagit en intensivkurs, så efter den första veckan ringde jag hem till mamma och fråga vad hon och pappa egentligen hade ställt till med när dom avla fram mig, eller om jag var adopterad? I min familj var ju alla förövrigt duktiga på att köra. Då sa mamma, ja gumman.. hur var det när du skulle lära dig att cykla? Du övade tills knäna och armbågarna var så uppskrapade så blodet bara forsa. MEN du gav då fan inte upp. Så in i den där bilen, kör tills du kan, sen ska du se att körkortet kommer i sin tid.
Efter det fick jag en helt ny syn på körkortet, ja körlärarna skällde på mig så man kunde se hur salivet bara kom flygande ur käften på dom. MEN det är deras jobb, och jag tog till mig det dom sa, övade på det och övade åter igen. Mitt körkort ligger nu på en bekostnad av 26 000.. och mer kommer det gå på. Jag kuggade nämligen uppkörningen, genom att släppa allt jag någonsin lärt mig och vara en total trafikfara. Idag hade jag en körlektion för att cheka av hur det ser ut innan andra uppkörningen, och som sagt.. Det märks vilken bra förare man är när man inte är nervös. Så till nästa uppkörning, Kör och gör det bästa man någonsin kan. Körningen kanske aldrig kommer bli perfekt, men det som räknas är att man inte ska vara farlig när man är ute och åker längs vägarna. Körkortet är något som kostar tid, energi och framförallt pengar. Man ska minsann vara medveten om att man ABSOLUT är värd sitt körkort när man får den i händerna. Nu siktar vi framåt och KÄMPAR!!
DU ÄR INTE USEL! Du har aldrig varit, och kommer aldrig bli. Hoppas detta muntrar upp dig och även andra som sitter i samma sitts framför ratten.
Och hur du avsöker, jag gör såhär - Jag satsar på att kolla så långt fram som möjligt, trots att man gör det får man slänga några blickar emellanåt i backspegeln. Därefter fantiserar jag (utan att tappa fokus på här och nu) eventuella risker som finns längs med vägen. Tillexempel där en trottoar finns, så tänker jag om någon kommer gåendes, att dom kan tappa balansen eller av någon annan anledning ramla ut i vägen och därför håller jag i sidled lite granna. Samt att när jag börjar närma mig en korsning, föreställer jag mig alltid att det kommer komma massa bilar så jag förbereder mig på det. När jag kör på landsväg där det finns skog runt om och inget djurstängsel runt om, så låter jag blicken vandra från sida till sida. Håller bra avstånd och återigen fantiserar att det när som helst kommer komma ett rådjur eller en älg framför bilen. I ett villa område så är det ju framförallt barn man ska vara rädd för, dom kan dyka upp i tid och otid, gömma sig bakom bilarna som står placerade längs vägens sidor. Därför måste du fantisera att det är barn som gömmer sig bakom bilarna, redo att hoppa fram framför bilen. Håll låg fart, fastna inte med blicken utan låt den vara rörlig, glöm inte innerspegeln för att hålla uppsikt på bilarna bakom dig, och var handlingsberedd.
Och hur du avsöker, jag gör såhär - Jag satsar på att kolla så långt fram som möjligt, trots att man gör det får man slänga några blickar emellanåt i backspegeln. Därefter fantiserar jag (utan att tappa fokus på här och nu) eventuella risker som finns längs med vägen. Tillexempel där en trottoar finns, så tänker jag om någon kommer gåendes, att dom kan tappa balansen eller av någon annan anledning ramla ut i vägen och därför håller jag i sidled lite granna. Samt att när jag börjar närma mig en korsning, föreställer jag mig alltid att det kommer komma massa bilar så jag förbereder mig på det. När jag kör på landsväg där det finns skog runt om och inget djurstängsel runt om, så låter jag blicken vandra från sida till sida. Håller bra avstånd och återigen fantiserar att det när som helst kommer komma ett rådjur eller en älg framför bilen. I ett villa område så är det ju framförallt barn man ska vara rädd för, dom kan dyka upp i tid och otid, gömma sig bakom bilarna som står placerade längs vägens sidor. Därför måste du fantisera att det är barn som gömmer sig bakom bilarna, redo att hoppa fram framför bilen. Håll låg fart, fastna inte med blicken utan låt den vara rörlig, glöm inte innerspegeln för att hålla uppsikt på bilarna bakom dig, och var handlingsberedd.
Du skrev ”slänga några blickar emellanåt i backspegeln.”
Och jag måste säga att du ska kolla ofta i backspegeln, inte bara emellanåt!
Tittar du för sällan så kan man bli kuggad för att man inte har full koll på vad som sker runt en.
Kör du i stadstrafik så ska du helst kolla var 3-4 sekund, kör du på landsväg så ska du kolla var 6-8 sekund.
Annars håller jag med allt du skev om, speciellt att man alltid ska vara handlingsberedd
Om det går kör upp privat, hade liknande issue när det begav sig, en trafikskola som ”aldrig” ville släppa iväg mig. Bad dem fara då jag alltid fick helt otroliga rester att öva på, de ville väl helt enkelt tjäna pengar.
Körde upp privat har kört prickfritt i 20 år sedan dess,
Du skrev ”slänga några blickar emellanåt i backspegeln.”
Och jag måste säga att du ska kolla ofta i backspegeln, inte bara emellanåt!
Tittar du för sällan så kan man bli kuggad för att man inte har full koll på vad som sker runt en.
Kör du i stadstrafik så ska du helst kolla var 3-4 sekund, kör du på landsväg så ska du kolla var 6-8 sekund.
Annars håller jag med allt du skev om, speciellt att man alltid ska vara handlingsberedd
Vad jag förstod i texten så mena den att man skulle kolla ofta i spegeln, men det kanske bara är hur man tolkar ’’emellanåt’’
