förarprövaren fick bromsa. Efter de känndes de som att jag var körd..fortsatte köra redigt nervös nästan intill skakade. När jag inte trodde de kunde bli värre så fick jag stanna i en brant backe där jag skulle starta.. Ja.. De gick ju inte alls bra. Har alltid lyckas starta utan p-bromsen(elektronisk) när jag kört med skolan men nu ville de sig inte alls.. Försökte typ tre gånger utan att komma iväg varpå förarprövaren påpekade att jag kanske skulle ta hjälp av redskap i bilen(p-bromsen) då vi var rätt tungt lastade
han var rätt stor gubben bredvid mig. Hade inte ens tänkt på p-bromsen alls..vid detta laget var jag så nervös/ förtvivlad att jag skakade, lyckades på andra försöket med p-bromsen i och körde vidare upp för backen där jag faktiskt fick stanna på en parkering och förarprövaren sa till mig att stänga av motorn och bara andas och skaka av mig nevositeten. Trodde att han skulle säga åt mig att ” de här funkar inte vi får åka tillbaka”. Jag fortsatte iaf att köra och gjorde inga ”större misstag” men kände mig ändå osäker på min körning, inte alls som när man kör med skolan. Väl tillbaka på förarprovskontoret där jag fick parkera valfritt (vilket inte heller gick helt felfritt). Svängde in till vänster med bara en bil parkerad till höger om mig, fick jag backa ut en gång och rätta till då jag kom lite snett. Hade inga förhoppningar alls på att bli godkänd när jag stängde av motorn och tog ut nycklarna..men så säger han att ” du är godkänd”
då brast de för mig och jag började stor gråta och fattade ingenting.. 
vet att han pratade om felen jag gjort men mer minns jag inte.. Jag va i sån chock.. Vi skakade hand och jag tackade så mycket.. Gick gråtandes ur bilen där min körlärare väntade..fick knappt ur orden att jag blivit godkänd och brast i grått igen . Med detta sagt så vill jag bara säga att allt är möjligt och att de finns snälla förarprövare 
är så tacksam att jag slipper gå igenom detta igen och jag kmr göra mitt allra bästa för att vara en säker förare / nervösa tjejen
Grattis till körkortet!!
