Klarade uppkörningen, inte glad?

Får börja med att tacka alla i forumet som stöttat och peppat mig här inne.
Klarade min tredje uppkörningen igår och fick därmed körkortet. MEN, jag är inte glad och jag förstår inte varför. Är jag fortfarande chockad kanske? Eller fattar man inte att man klarat det förräns man får körkortet i handen? Känns skevt att inte vara glad eftersom jag kämpat som fan för dethär.

Jag känner delvis igen mig hur jag kände mig när jag klarade uppkörningen, helt plötsligt så är det allt kämpade slut, och det så tomt och mycket tid att lägga på annat. Så jag var nog mest lite små chockad dom 2 första dagarna efter min uppkörning, men när jag fick hämta ut mitt körkort så vart det mer på riktigt om du förstår vad jag menar?

Ett stort grattis till dig iaf, och du kommer att njuta som bara den i sommar för att få köra vart du vill, när du vill och helt på egen hand! Men ta det lugnt och planera din körning väl, bättre att komma fram något senare än att inte komma fram alls!..

Hade en liknande känsla. Sannolikt beror det på att man dag och natt u der lång lång tid jagat upp sig ibör uppkörningen och längtat och längtat tills man ska få körkortet. Till slut får man det och livet är just egentligen såsom det var innan. Man vet ju förstås att allt inte ändras och blir perfekt bara för man fått körkortet, men jag tror man tror att allt blir bättre. Och så är det ju inte. Livet rullar på även om körkortet fortsås är en jäkla bedrift som man ska vara nöjd över

Exakt! Jag vet inte vad jag ska göra om dagarna, skolan är slut och körkortet är taget. För bara en vecka sen pluggade och körde jag bara om dagarna, nu finns det inget att stressa över längre. Jag tror det blir verkligt när jag får hämta ut körkortet, för att sen bli sur för att jag blev ful på bilden haha.
Tack så mycket, det är verkligen en befrielse. Lovar att jag ska ta det lugnt, kommer bara köra på vägar jag kört på innan nu i början för att lära mig hantera situationer ensam på smidigaste sättet

Hehe, precis. Jag trodde nog att livet skulle stanna upp och jag skulle sväva på moln i ett par dagar men så är det inte. Samma trista väder, samma nervositet inför antagningsbeskedet till högskolan, inget är annorlunda förutom att övningskörningsskylten numer ligger och väntar på att slängas i soporna. Nu är körkortet mitt iallafall

Det där med att man blir ful på bilden kan jag understryka
Jag tycker att jag vart pluffsigare i ansiktet på deras bild än vad jag blir om jag tar en bild med antingen mobilen eller systemkameran Så hoppas du inte blir att för besviken
Det är jättebra att du börjar köra på vägar du redan känner till, sen ju mer du kör så du kan utöka mil antalen successivt när du känner dig säkrare. Hoppas du kommer in på högskolan, och ett jätte grattis igen!

Är också chockad fortfarande. Känns som det är en dröm eller något sånt
Och jag tyckte om mitt foto som jag gjorde på trafikverket, är det nåt som är fel med mig? )))

Hahaha.. Nej då, jag är säker på att det inte är nått fel på dig, jag kanske bara fick en lite sämre kamera

Jossan, jag fick göra fotot om för att den digitala fotoautomaten tyckte att jah tittar åt fel hål

Körde idag till mataffären och tillbaka, sjukt rädd var jag! Måste ha mer praktik... Hur går det för er då?

Känner igen det där med att man fick ta om fotot, jag fick ta om fotot 3 gånger innan den registrerades som okej
Vart tog du kort? Jag tog mitt där jag gjorde min skrivning, och den skedde i Örebro..
Nu är det absolut inga konstigheter med att köra bil ensam, jag har ju snart haft körkort i snart 2 år, så min prövotid går ut nu i början av Juli. Men jag känner igen det där med att man är rädd när man kör ensam dom första gångerna. Jag lyckades få motorstopp på ställen där jag aldrig tidigare hade fått det, men det hade ju med nervositeten att göra.
Du gör helt rätt i att köra så mycket som du bara kan, det är den enda vägen till att utvecklas som bilförare
Lycka till och grattis igen!