Först trodde jag att jag aldrig skulle klara det. Första skrivningen och uppkörningen gjorde jag i maj. Skrivningen gick galant, men uppkörningen gick åt skogen. Jag fick en kille som höll på att utbilda sig till förarprövare, och det klickade tyvärr inte alls mellan oss. Besviken började jag leta efter en ny tid.
Andra uppkörningen gjorde jag som privatist, eftersom det blev billigare, men tyvärr kuggade jag den med. Jag kuggade på några omkörningar som jag nu insett att jag inte skulle ha gjort.
Tyvärr gick även gilltighetstiden för mitt teoriprov ut, vilket betydde att jag fick leta nya tider för båda.
Så hittade jag tider förra veckan och bokade direkt. Skrivningen gick galant precis som förra gången, och denna gången klarade jag även uppkörningen. Jag är så mallig över mig själv, för jag gav aldrig upp utan jag fortsatte mot mitt mål.
Det är också det jag vill säga till alla er därute som fortfarande kämpar: ja, ni kommer vilja ge upp ibland, men det är värt att hårt slit. Många av er kommer kanske gå igenom mycket skit, men när ni väl har kortet i handen kommer ni känna att det var värt det
