När jag var 17 år och hade övningskört en del och kände att jag kunde kör väldigt bra, åkte jag, min lillebror och min mamma ut och campade. Vi hade stannat bilen mitt i skogen och slagit upp tält. Ingen av oss hade någon täckning på telefonen, men det gjorde ingenting eftersom vi inte tänkte använda dem endå. Då slog en tanke mig. Om min mamma skulle typ få hjärtattack och svimma, har jag då rätt att stoppa henne i bilen och köra till ett sjukhus, fast jag är minder¨årig och inte har något körkort? Vi kan inte ringa 112, och mamma kan ju helt klart inte köra. Ska jag köra till närmsta bil och sen stoppa bilen och be om hjälp? Väldigt fundersam....
Under en sådan extrem situation kanske de skulle ha överseende med att du körde din mamma till sjukhuset.
Carro fotboll: Det du beskriver hamnar under rubriken NÖD! Dvs man gör en brottslig handling för att rädda ”högre” värden! Det är beskrivet i Brottsbalken, jag tror det är kap. 24 §4, men är inte helt säker på adressen*s*
Det där är ett litet dilemma. Min dotter har frågat mig om jag skulle ta bilen om jag druckit alkohol om det hände henne något allvarligt så jag var tvungen att åka till henne? Min sunda förnuft säger att jag aldrig sätter mig i en bil och kör om jag druckit, då får jag lösa det med taxi eller annat. Hon däremot förstår inte alls det, hon menar på att om hennes barn skulle råka illa ut skulle hon inte tveka en sekund.
Jag tror våra inställningar har med åldern att göra. För tänk om något händer när jag åker iväg alkoholpåverkad, jag tror ingen har överseende med det.
Nu tycker jag i och för sig att det är lite lindrigare om man är ute i skogen och man faktiskt snart ska ta ett körkort, det skulle jag ha mer överseende med än om alkohol är inblandad. Men visst är det svårt med samvetet.