Igår klarade jag på andra försöket äntlige uppkörningen (automat) i Farsta efter många år av “Nu ska jag ta tag i körkortet” bara för att det ska rinna ut i sanden. Men den här gången gick det. Jag var svinnervös men att läsa andras uppkörningshistorer hjälpte mig väldigt mycket så nu tänkte jag ta och bidra med min historia.
Jag kuggade första gången framförallt på grund av dom sjuka väntetiderna just nu som gjorde att jag skrev teorin i juli och inte fick tid till att köra upp fören i december, så sådana saker man inte utsätts för så ofta han liksom glömmas bort. I mitt fall var det plankorsning som inte alls satt som det skulle. Hade nog gått bra om jag fått chansen att se skyltarna och ljussignalen för att påminna mig själv lite men när vi kom fram till järnvägen var bommarna nere och det stod en skåpbil framför oss som helt skymde ljuset och skyltarna. Sen när bommarna öppnades började det genast plinga igen, vilket jag inte kopplade till att dom skulle stängas igen utan fokuserade enbart på att följa efter bilen framför utan att köra på den. Provledaren säger att det är rött men jag förstår inte vad han menar utan försätter långsamt framåt och funderar på om han menar ett trafikljus i korsningen längre fram jag inte ser, så han tvingas bromsa. Först då ser jag att bommarna är påväg ner igen. Sen när bommarna öppnas igen står vi alldeles för nära för att jag ska kunna se ljusen den här gången heller så jag väntar inte på att ljuset ska switcha utan börjar åka så fort bommarna är uppe så han får bromsa igen. Uppenbart körd helt enkelt.
Andra gången var alltså igår (18 januari) kl 17.10 så det var kolsvart ute, vilket bidrog väldigt mycket till nervositeten. Vi möttes inne på trafikverket för att kolla ID och få höra om hur det går till. Han visade alla moment dom kan gå igenom men sa att vi såklart inte hinner med alla. Han verkade trevlig och lugn vilket var skönt, och sa att ingen kör helt felfritt och att det är helheten som gäller så lite fel är okey, så länge man inte gör något trafikfarligt eller upprepar samma fel flera gånger. Vi går ut till bilen och han berättar om att han kommer berätta vart jag ska åka men höger/vänster eller ge ett mål att köra mot, och att och att han aldrig kommer luras och såga åt mig att köra någonstans där man inte får. Säger dom inget är det bara att fortsätta rakt fram (om man får såklart, finns det syltar som säger att du måste svänga ska du upptäck dom själv och följa). Som säkerhetskontroll skulle jag kolla broms- och styrservon. Jag börjar pumpa bromsen men känner inte att den blir stum som jag lärt mig den ska bli så blir väldig förvirrad. Han upprepar uppgiften så jag blir orolig att jag missat något men berättar att jag försöker bygga upp ett tryck men det känns inte som att det funkar. Han säger att det inte funkar i den här bilen eftersom bromsen är elektrisk (eller nåt sånt) men nu vet han att jag vet hur man kollar bromsservon så jag går vidare på styrservon (känner så att ratten inte rör sig fören jag startar motorn). Han tackar för det och ber mig köra ut från parkeringen åt höger och berättar att det är 50 som gäller där vi kommer ut. Sedan svänger vi vänster två gånger så vi hamnar på Mårbackagatan och då får jag instruktion att köra mot Älvsjö. Detta gör jag ett tag tills strax efter Farsta centrum där han ber mig köra mot Hökarängen. Enligt skylten ska jag svänga höger så jag blinkar och börjar svänga första höger jag ser men ser att det leder in på en parkering. Jag inser detta och säger typ “Nej här ska vi ju inte in, det är efter skylten såklart”, slutar blinka och fortsätter fram en bit till. Jag fortsätter mot Hökarängen vilket leder mig till samma plankorsning jag gjorde bort mig på första gången. Den här gången är bommarna uppe men kan lova att jag håller ordentlig koll på ljuset. Det är fritt fram så jag åker över och kollar noga efter tåg, vilket han kommenterar på att det är bra att jag kollar för man vet ju aldrig om signalen inte funkar. Jag fortsätter följa vägen tills han ber mig svänga höger in i ett bostadsområde (in på Kontoristvägen). Nästa korsning svänger vi höger igen och han ber mig att använda nästkommande korsning för att vända. Korsningen ser liten ut så jag väljer att svänger upp till vänster och backa runt hörnet för att komma runt. Här glömmer jag blinka innan jag börjar åka ingen efter att ha backat (inser jag själv en halv sekund försent), han kommenterar inte. Vi svänger tillbaka till vänster och sen höger och fortsätter på samma väg vi va på innan (Fagersjövägen). Nu ber han mig köra mot Nynäshamn vilket tar oss ut på motorvägen. Här hamnar jag bakom en lastbil som jag omväxlande försöker hålla avstånd till samtidigt som jag inte sänker farten för mycket vilket slutar med att jag verkligen inte håller jämn fart utan pendlar väldigt mycket. Ute på motorvägen ber han mig sänka temperaturen på min sida av bilen till en specifik grad, jag blir alltså tvungen att kolla bort vägen för att se vilken temperatur jag hamnat på och släpper då också gasen omedvetet så jag tappar onödigt mycket fart (tycker jag själv, ingen aning om han tyckte det). Han säger att vi inte hinner ända till Nynäshamn så vi åker till Trångsund istället. Jag följer skyltarna och när vi kommer till pendeltågsstationen ber han mig åka mot Trångsund C. I rondellen strax efter missbedömer jag hur bilen från vänster ska åka så fick bromsa till lite väl långt ut i rondellen för att släppa förbi den. Väl vid Trångsund centrum säger han åt mig att använda rondellen för att vända och åka tillbaka över bron vi kom ifrån. Sen får jag instruktion att följa blåa skyltar för att sedan åka mot Larsboda för att komma tillbaka till Trafikverket. När vi stannat frågar han hur det kändes och jag svara helt okey men lite missar här och där. Han svarar ja lite missar var det ju men vi kollar på helheten och det här var godkänt. Jag blir riktigt förvånad och överlycklig såklart och tackar och säger hejdå.