Jag har kuggat fyra gånger tidigare, de två senaste gånger på rena slarvfel på grund av bristande fokus. Jag har känt samt även fått beröm för av inspektörerna att jag manövrerat bra men att det brustit på fokus vilket påverkat trafiksäkerhet.
Igår så hittade jag en tid i Jönköping dagen efter. Jag bokade den direkt och åkte ner kvällen innan och tog in på hotell inför idag.
Jag har aldrig någonsin varit i Jönköping tidigare så det fanns en stor nervositet och oro kring detta. Skulle jag göra något dumt misstag på grund av nervositet, stress eller helt enkelt för att jag inte är van staden? Men jag kände verkligen att jag kan köra. Jag tog det hela mer med en klackspark trots nervositeten. Jag hade gjort det förut, nu gällde det att hålla fokus och visa att jag kan köra.
De två senaste gångerna har jag haft kvinnliga instruktörer. Jag vill ändå nämna att denna gång så fick jag en man i 40-45 årsåldern. Väldigt trevlig kille som kan direkt fick känslan att ”han hade jag kunnat vara vän med privat”. Av alla jag kört upp med så var detta den överlägset mest trevliga, lättsamma personen. Detta gjorde mig avslappnad från start.
Då jag inte direkt känner till staden väl så kommer jag inte namnge specifikt vart vi åkte men mer nämna allmänt.
Det började med en genomgång utanför bilen. Fick köra Volvo.
Han berättade att då jag redan gjort en säkerhetskontroll tidigare så behövde jag inte göra detta.
I bilen fick jag började med att backa ut och sedan köra ut från trafikverket. Vi tog ganska snabbt in på motorvägen. Rätt lugnt i jämförelse med Stockholm, så den biten kändes enkel. Däremot så var denna bil sexväxlad men jag har tidigare övningskört med femväxlade bilar. Det gjorde att jag tog sexans växel för tidigt vilket gjorde att jag hade svårt upp för en backe på motorvägen och låg lägre än tillåten hastighet. Jag höll mig lugn och förklarade min ovana och växlade således ner till en lägre växel tills att jag kommit upp i fart. Jag väljer att nämna detta så att ni förstår att ni enbart ska hålla er lugna om liknande saker händer. Förklara och kommunicera högt med inspektören så kan det finnas förståelse för detta. Min känsla var att det hjälpte mig.
Ska nämnas att väldigt tidigt så började vi prata om allmänna saker. Bland annat om att jag flyttat från mindre ort till Stockholm och för och nackdelar med detta. Då gled vi snabbt in på hans egna liv då han gjort en liknande flytt från en större stad till Jönköping. Ganska tidigt så kände jag att vi hade en genuint trevlig konversation vilket jag tror att han uppskattade också. Stor skillnad mot tidigare gånger jag kört upp..
När vi kommit av från motorvägen och ut på landsväg så fick jag i uppgift att vända vid lämpligt ställe. Jag valde att köra framåt och leta men hittade verkligen ingen lämplig plats. Fanns visserligen en uppfart tillhörande ett hus, men här sa jag högt att ”jag skulle kunna vända här men jag kan ju inte åka in på någon annans tomt”. Återigen så kändes det bra av att tänka högt helt enkelt.. Det är ett tips till er.
Jag började bli lite stressad, men fortsatte in mot en bondgård där det utanför deras tomt fanns en lämplig plats att vända på. Alltså inte inne på deras tomt. Det gick toppen!
Sedan var det på väg tillbaka. In på motorvägen igen en kort bit, sedan var det körning i tvåfilig cirkulationsplats. Inga konstigheter. Jag höll mig lugn och var mycket noga med att titta noggrant, blinka och köra vid rätt tillfälle. Ett tag hamnade vi inne bland villakvarter. Var mycket noggrann att köra lugnt och hålla uppsikt över cykelpassager och övergångsställen (detta kuggade jag på tidigare)
Sedan fick jag åka in på en (till min förvåning) helt tomma parkering mer rutor. Jag frågade om jag skulle backa in och parkera, men han sa att jag fick välja. Jag valde således att köra in, superenkelt.
Jag har tränat mycket på parkering så jag kan det mycket bra och har klarat det utan anmärkning de två andra gångerna med. Jag hade förmodligen klarat det nu med men det var ändå lite kul att det var så enkelt.
Efter detta så fick jag reda på att vi skulle åka tillbaka mot trafikverket. Någonstans här så började jag känna att hmm, det här kan ändå gå vägen! Han verkar gilla mig och jag har hållit mig lugn och kört utan något som varit farligt för medtrafikanter. Dock på väg ut från parkeringen (lätt sluttning med väjningsplikt) så uppstod en situation där jag kunde ha kört ut då det fanns en rätt tydlig lucka. Jag valde dock att vänta.
Även här tänkte jag högt och sa ”jag vet att jag kunde ha kört”. Innan jag hann avsluta meningen så sa han ”Vi har inte bråttom någonstans
”Jag kände då att beslutet hade gynnat mig. Han såg att jag tänkte trafiksäkert vilket måste ha gett plus i kanten.
Sista svängen in på trafikverket är en vänstersväng. Här signalerade jag i god tid och kunde nog ha svängt, men hade en bil bakom mig. Jag valde därför att köra fram och köra in på en parkering och sedan ut igen istället för att ta svängen.
Han sa då att han förstod hur jag tänkte, men att jag kunde ha svängt. Återigen så kändes det som att han ändå gillade att jag visade att jag prioriterar försiktighet.
Kom till samma plats igen och svängde in. Sedan parkerade jag.
Direkt när jag stannat bilen så sa han grattis, du har klarat det!
Jag blev så enormt glad då det har varit en både jobbig och dyrbar resa med körkortet överlag.
Ge inte upp. Lär er av de gånger ni kuggat. Varje gång har jag tagit med mig lärdomar. Socialisera gärna med inspektören då det känns att det verkligen, även om de ska vara opartiska, gynnar en positivt om man har en bra ”relation”. Vi klickade väldigt bra och det påverkade mig positivt och så fick jag också en ”lätt” körning där jag höll mig lugn.
Snart är det min tur 
