Det känns så surrealistiskt! Jag klarade kunskapsprovet och körprovet på första försöket som privatist (30 år gammal)!
Jag har haft tur som med en sambo som kunnat ställa upp som handledare, och resten är testprov här på körkortonline.se, videoklipp på youtube (Sunne Trafikskola, Caroli Trafikskola m.fl.) och en genomläsning av Körkortsboken (inkl. Trafikförordningen!).
Kunskapsprovet var ärligt talat inte så svårt som man kan tro, och frågorna var ganska självklara egentligen. Förvånansvärt lika frågorna här och på andra ställen. Visst är det nervöst, men har man övat ordentligt och skaffat sig förståelse för reglerna så följer svaren av sig själv. Försök att förstå förklaringarna här istället för att drilla in frågor och svar utantill, så blir allt mycket lättare att välja rätt svarsalternativ.
Det värsta med körprovet är ärligt talat nerverna. Vad kan jag vänta mig? Tänk om jag inte kan det här och det där?? Tänk om jag glömmer att kolla döda vinkeln? Vad händer om jag missar en skylt? Om bilen hackar till eller om det blir ett ryckigt stopp? Det blir ännu lite värre som privatist i och med att man får köra med en främmande bil (mitt kontor hade Volvo V40, Volvo V60 och Volkswagen Golf), av vilka jag bara kört V60:n (hyrbil).
När jag väl satt i bilen gick nervositeten inte precis över men när vi väl kom iväg tog rutinen över (även om jag var skräckslagen för att göra fel hela tiden). Trafikinspektören var också mycket trevlig, och försökte att peppa och uppmuntra mig, vilket kändes väldigt tryggt och bra. Personligen tycker jag att jag gjorde en massa fel, och tänkte bara ”Jahapp, NU är jag väl andå kuggad?”, men icke. Jag slutförde provet och fick godkänt. Va? Hur fan gick det till?
Jag tror att det ärligt talat har att göra med att det aldrig uppstod någon farlig situation. Jag missade högerregeln tidigt efter att ha backat runt ett hörn (och kompenserade med att vara mycket noggrann därefter). Jag körde för fort en kort sträcka (bromsade lätt så fort jag såg det). Det sista jag gjorde var att köra ut från en utfart lite för snabbt (ingen trafik i närheten, men det blev en skarp och ryckig sväng) och då var jag BOMBSÄKER på att det var kört.
När jag väl parkerat på Trafikverkets parkering sa inspektören att det märktes att jag var nervös och att planeringen troligtvis fick lida lite för det, men sett till helheten är körningen godkänd, vilket hen avslutade med ”men det är nu det börjar på riktigt”...
Ta det lugnt därute och kör försiktigt, så löser det sig!