Igår klarade jag min uppkörning, yaay. Teoriprovet fixade jag förra veckan och blev godkänd där också. Jag ville bara berätta om hur min uppkörning var och hur det kändes innan och efter.
Så ända sedan mitt teoriprov så har jag haft mer eller mindre panik över uppkörningen. Jag bokade in den för flera veckor sedan med min körlärare och mina föräldrar tyckte egentligen att jag var färdigutbildad då. Men på mina körlektioner var det alltid något som jag hade kunnat bli kuggad för. Så var det även veckan innan min uppkörning. Jag hade alltså inte förrän min näst sista lektion kunnat lyckas på en uppkörning, så ni förstår kanske varför jag var så nervös. Denna lektionen som faktiskt gick bra var i onsdags och på min lektion i torsdags så behövde min lärare ingripa när jag körde. Jag var så otroligt nervös hela morgonen igår och kunde knappt äta nåt på morgonen. Jag mådde illa ända fram till att jag satt på körskolan och väntade på min lärare. Vi körde en uppvärmningslektion och nervositeten och illamåendet försvann så fort jag började köra. Vi körde en runda och allt gick bra. När vi kom till trafikverket i Malmö så fick jag vänta på att inspektören skulle komma och nervositeten kom tillbaka. När han kom så hälsade han och vi satte igång. Jag fick kontrollera däcken, vilket var jätteenkelt. Det var bara att gå runt bilen och känna i spåren och titta på utsidan av däcken och berätta vad jag tittade efter. Detta tog max 3 min. Sedan körde vi iväg och han skämtade lite med mig när jag berättade att jag var nervös. Vi åkte iväg på en runda, tiden gick jättesnabbt, och det var inga större problem. Nervositeten släppte även här direkt när jag började köra.
Jag kan säga att han var jättetrevlig och det blev en väldigt trygg och skön känsla i bilen. Han småpratade lite och det kändes mest som att han var en vanlig passagerare och inte som att han bedömde min körning. Jag bara körde på och gjorde två småfel på slutet. Han kommenterade att jag inte använde alla växlarna när vi körde på motorvägen, vilket jag blev ganska nervös över, men han skämtade lite här också och jag blev snabbt lugn igen. Men sen när vi var nästan tillbaka på trafikverket så råkade jag lägga i 1:an istället för 3:an när jag skulle växla upp. Det resulterade i ett kraftigt ryck, och jag blev orolig för att det skulle ha kuggat mig. Sen kom vi tillbaka och han sa att jag var godkänd, vilket jag först inte kunde förstå. Asså inte att jag inte trodde att körde tillräckligt bra utan jag kunde bara inte förstå att jag nu hade fått mitt körkort. Jag tackade honom och han lämnade mig. Min lärare gratulerade mig och vi åkte tillbaka till körskolan. Jag tyckte faktiskt inte heller att Malmö var en svår stad att köra upp i, vilket man har hört från många.
Kan fortfarande inte riktigt förstå att jag faktiskt har körkort. Jag har varit ute och kört själv i bilen men det känns ändå inte verkligt. Dock känner jag mig väldigt vuxen nu. Men känslan av att bli godkänd är obeskrivlig och underbar så lycka till alla ni som ska ta körkort och kom ihåg att bara ta det lugnt så fixar ni det säkert.
