Att missa uppkörning

Jag läser alla inlägg om våndan av att missa uppkörningen. Förstår verkligen den!! Jag har genomgått ett otal tentor på universitetet som inte till närmelsevis orsakat så mycket ångest som uppkörningen gjorde. Jag är oerhört förvånad över det. Förvånad över den fantastiska lycka jag kände när jag klarade uppkörningen första gången (jag är 60 år). Den kan närmast (nästan) jämföras med att föda barn!!! Euforin höll i sig ganska länge -men jag känner fortfarande en lycka över friheten!

Grattis! Coolt!

Stort grattis!