Min uppkörningshistoria

Tog mitt körkort igår och efter att jag nu hunnit smälta allting och verkligen förstått att jag är klar så hade jag tänkt dela med mig om min historia. Detta eftersom jag själv älskade att läsa sånt (och gör det fortfarande) innan min uppkörning och skrivning, så skönt med lite pepp och motivering!

Jag började övningsköra hemma redan några månader efter att jag fyllt 16. Jag övningskörde inte särskilt ofta så det tog mig några månader att bara lära mig manövrera bilen, men när jag väl fyllde 18 satt hela körningen som rinnande vatten. Däremot så köpte jag ett paket med 20 lektioner + riskettan och halkan på en körskola just eftersom jag visste att de har mycket mer krav. Och mycket rätt så behövde jag de 20 lektionerna för att finslipa min körning, vill även tillägga att jag gick på en underbar körskola med en fruktansvärt bra körlärare. Just därför vill jag understryka att det är jätteviktigt att ta några lektioner på en körskola även om du kört enormt mycket hemma, du kanske inte behöver hela 20 lektioner men åtminstone några eftersom du (och den du övningskör med) kan tycka att du kör felfritt när det egentligen finns så mycket annat du också måste göra som du kanske inte ens ägnat en tanke åt. Så gör det, det är värt pengarna!

Hur som helst, ca 2.5 månader senare var det dags för min uppkörning och skrivning. Jag har ett läshuvud så hade aldrig svårt för teorin, klarade det på första försöket med 61 poäng. Mitt tips inför det är att göra onlinetester, gör de flera gånger tills du knappt får några fel längre, för kan du dem så kommer du att klara teoriprovet. Det kan jag nästan garantera. Hade en kompis som kuggade provet 5 ggr innan han klarade det, fick sen reda på att han aldrig gjort testerna på nätet utan bara läst i boken. Så en sådan stor skillnad kan det göra. Hade också en app i mobilen som var sjukt bra, satt och höll på med den när jag satt på bussen, i bilen etc, så den kan jag varmt rekommendera.

Uppkörningen var jag dock väldigt nervös inför, fy vad hemskt jag tyckte att det var. Fick en äldre kvinna, som förvisso var trevlig, men satt tyst hela tiden vilket ledde till att stämningen blev ännu mer spänd. Hur som helst så gick det väldigt bra till en början och jag började till och med att känna mig rätt avslappnad när jag råkade göra världens tabbe. Jag körde på en 90 landsväg och missförstod vart det var hon ville att jag skulle svänga, trodde det var längre fram än vad det var. Hon påminde mig då när jag var sådär ca 50 m ifrån och jag som fick ren och skär panik (tänkte att jag absolut inte fick köra fel av någon dum anledning) nästan tvärbromsar och svänger i hyfsat hög fart. Hade det varit en bil bakom mig så hade hen också fått tvärstanna, således blev jag en trafikfara. Efter det förstod jag att jag kuggat direkt. Dock så var inspektören väldigt positiv resten av körningen och jag fick återigen upp hoppet, men tyvärr fick jag inte körkortet sedan ändå. Var väldigt ledsen men framförallt besviken på mig själv över att jag kunde göra ett så stort misstag som jag vet är rent ut fel.

Men det var inte mycket mer med den saken, jag lyckades få en ny uppkörningen 2.5 veckor senare, dock som en privatist eftersom min körskola inte hade någon ledig tid den dagen. Faktumet att jag skulle få köra med en bil jag aldrig kört med förut på uppkörningen gjorde saken 10 ggr värre och när dagen väl kom vart jag väldigt nervös igen. Jag var väldigt osäker på ifall jag skulle klara det då mitt självförtroende låg på botten efter första kuggningen. Men jag träffade min inspektör, som var en medelålders man som var trevlig och småpratade lite och skämtade så stämningen lättade upp avsevärt. Så jag körde iväg och det gick väl helt okej med den nya bilen. Körde inte på någon 90-landsväg, vilket var skönt, men fick däremot backa in och parkera emellan två bilar. Alltså usch, att backa in i en parkering är det jag är värst på (fickparkerar hellre) men fick ju försöka och hamnade fruktansvärt snett först men körde fram och rättade till den så att jag sedan bara kunde backa rakt in. Förstår inte alls varför man måste kunna backa in i en parkering när man bara kan välja att köra rakt in. Visst att vissa kanske föredrar det, men att det är ett måste att kunna känns lite konstigt. Körde iaf tillbaka sen och det kändes bra, men var lite osäker på ifall jag gjort lite småfel (blinkade t ex inte när jag skulle låna lite av andra körfältet och liknande) så ville inte hoppas för mycket. Men sen när jag var klar så berättade han att jag blev godkänd men att han dock ville ge mig lite råd inför framtiden. Han tyckte nämligen att jag tittat lite dåligt när jag kört ut i en rondell en gång, men när han sedan testat mig på det igen så tyckte han att jag gjort det perfekt och därför bestämde han sig för att inte kugga mig på det. Mitt tips till er skulle därför vara att inte hänga upp er på småfel, för det är inspektörernas jobb att ge er en andra chans om de tyckte att ni presterade sådär på ett moment. Gör de sen inte det så är det dem som är dåliga instruktörer, för de ska åtminstone ge er en andra chans (har mina körlärare sagt). Ta inte i heller några hastiga beslut, utan upptäcker ni för sent vart det var ni skulle svänga eller byta fil så fortsätt köra och vänd sen på en lämplig plats, att du kör fel är ett mycket mindre misstag än att du blir en trafikfara! Och till det sista; det de, som sagt, lägger mest vikt på är huruvida stor trafikfara du är eller inte. Så ha det i huvudet när du kör och gör allt du kan för att inte bli det: dvs, ta det lugnt, ta inga hastiga beslut, ha bra uppsikt, titta mycket i speglarna och framförallt döda vinkeln så ska du nog se att det blir bra. Jag är 18 år och några månader och har nu äntligen tagit mitt körkort efter att ha övningskört i 2 år, ge aldrig upp och lycka till!

Grattis till körkortet!

Går du i Olympiaskolan i Helsingborg?

bra tips

Så han kuggade inte dig för att du glömde blinka vid körfältsbyte. Känns bra att veta att man kan göra något litet misstag. Tack för att du skrev om din Uppkörning. Och grattis till körkortet!

Tack för tipset och Grattis!!!