En dyr och omständig historia...

Att vara 36 och ge sig i kast med körkort är en komplicerad och seg historia. För att inte tala om att man blir fruktansvärt frustrerad, depppig och nere flera gånger om när man sitter här och försöker ta till sig teorin. Då frågar man sig om och om igen, hur klarar en hormonstinn 17 åring av att rulla runt och inte en livsvan ”vuxen”? (Definitionen vuxen med citattecken då det är en mognadsfråga såklart... Är själv vimsigt 21 i sinne.)

Att bo i ett mindre samhälle innebär att man blir väldigt utlämnad till lokaltrafiken. Vi har en hyfsad rutt här i lilla Fritsla men den stämmer inte alltid, så bilar finns det följdaktligen gott om. Inte speciellt ekologiskt eller miljövänligt men men, vad göra när Västtrafik knappast tror att man kan börja jobba INNAN 6.30? I mitt fall så är det ett storsstadsliv som stökar till det. Där behövdes ingen bil direkt utan tjoff på spårvagnen i Göteborg. Men sedan blev det hus och nytt jobb etc.

Att övningsköra landsväg har gått bra, motorvägen under juli och semesterrush går bra. RV40 också! Fwoosh! Men... Jag kommer INTE att komma vidare utan den där lilla finessen till körning. De där små detaljerna. Detaljerna som ni alla andra slåss med också ser jag.

- Krypkörningen.
- Parkering.
- Avsökning.

Ja, jag kör hemma i MIN EGEN Saab med manuell. Tacksam gammal grunka som tål en del stryk. Men snart så kommer det att bannemej brista och bli automat för jag är ju rent av FARLIG. Vid växlingar etc. så blir världen utanför rena rama ufot. Även om jag inte behöver se på växelspaken, så försvinner liksom all omvärld i de ögonblicken växlingen ska ske för hjärnan är så himal instyrd på att få in växeln. Har någon av er upplevt det?!

Ska gå tillbaka till att vara frustrerad ironisk pseudo-kärring med brinnande bilintresse och en Landrover allt längre bort i en allt avlägsnare framtid. Tur att Discovery kommer med Automat... Och det är inte så svårt att byta bromsar, tändstift etc. ... Och ja, passa på att ta körkort medan ni bor hemma, för med 440 spänn för en 45 minutare så blir det dyrt med elräkningar, vatten, pellets, mat. Välkommen till verkligheten.

Körkort är, har alltid varit och kommer att förbli en dyr och omständig historia. Jag har övningskört hemma och på skola i över ett år nu och jag känner igen det här med växelspaken. När man sitter där som ny och osäker förare utan att ha koll på alla regler och hur man bör hantera alla situationer fokuserar man på fel saker och kan inte alltid anpassa sig efter situationen. Små saker som att inte få in rätt växel bryter ofta fokuset på vägen, man tittar ner för man vet inte riktigt vart all växlar håller hus och tänker inte på att titta på vägen. Under tiden man tittade ner, ändrades hastigheten, har en bil kommit väldigt nära, började bilen framför sakta in? Då blir man istället rädd. Viktigt är att hålla fokus på rätt ställe. Titta upp, det är ingen katastrof att lägga i fel växel eller att inte få i en växel, det lär man sig så småningom!

Hej,

har själv personligen haft enorma problem med att kunna växla utan att förlora fokus på omgivningen. Bland annat på grund av detta och några motorstopp blev det att övningskörningen lades på hyllan.... när flera år senare jag tagit upp körningen,mer beslutsam än någonsin att bli vän med min bil, valde min handledare och jag en annan strategi, mängdkörning på parkeringsplats, och då talar vi om massor av timmar, då vi enbart satsade på växling.

Därefter utökades momenten med uppsikt och körriktningsvisare. Min handledare kunde fråga under körningen, vilken växel har du nu? Jag fick naturligtvis svara utan att titta ner. Vi körde på en stor parkeringsplats i åttor och cirklar. Jag fick testa bilen så mycket jag kunde, det gällde bland annat vad händer om jag kör på ettan utan gas? Hur långt kommer bilen utan att det blir motorstopp? (Upptäckte då att moderna bilar sällan får motorstopp på grund av hur insprutningen är konstruerad, rädslan för motorstopp började då släppa). Hur långt rullar bilen på tvåan utan gas? (Samma igen, otroligt stark motor, inga motorstopp.) Hur sakta kan jag köra på treans växel innan motorn börjar hacka och så vidare. När jag närmade mig vändning var det dags för uppsikt i bakspegkar, och genom rutorna, nedväxling och körriktningsvisare. Frågor kunde jag få när växlade ner inför vändning som exempelvis, vad ser du längre fram? Svaren blev ofta, ingen trafik vare sig från höger eller vänster och längre bort. Men huvudsaken var att jag hade tittat åt vardera håll och faktiskt kunde bekräfta vad jag såg. Såg jag nån bil som varpåväg in på infarten till parkeringen så berättade jag naturligtvis det fast bilen befann sig två hundra meter bort. Tillslut kunde jag utföra flera moment samtidigt utan att förlora blicken på omgivningen.

Därefter körde vi en slinga där det knappt förekommer någon trafik alls (söndagar) men som inkluderar vänstersväng och högersväng i mindre korsning där högerregeln gäller, och körfältsbyte vid en korsning där väjningsplikt gäller. Denna slinga har knappt någon trafik alls och där fick jag träna uppväxling och nedväxling ungefär som vi gjorde på parkeringsplatsen, med allt fler utökade moment. I början kunde min handledare ge instruktioner som sakta ner här, byt växel nu, lägg i körriktningsvisare här och här gäller högerregeln och så vidare. Vart eftersom jag automatiserat körningen blev det istället fler och fler frågor? Vilken regel gäller i den här korsningen? (Väjningsplikt, högerregeln med mera?), Var lurar farorna? Vilken trafik har du bakom dig? Vad ser du åt höger och vänster? Har du koll på dödavinkeln? Och trots att det i stort sätt inte förekommer någon trafik där jag körde fick jag likväl frågor, vad ser du i backspeglarna, höger och vänster och rakt fram? Det lärde mig/ tvingade mig att titta åt olika håll för att hålla uppsikt samtidigt som jag upptäckte att jag automatiserat växelbytena allt mer.

Jag tror att många behöver åtskilliga fler timmars övning på parkering eller liknande plats innan de är redo att träna ute i trafiken. För mig hjälpte träningen på parkeringsplatsen och slingan jag nämnde. Men det handlade om åtskilliga timmars träning på samma parkeringsplats och samma slinga. Ibland kunde jag till och med tycka att det räckte, men min handledare nöjde sig inte, utan sa nu kör vi här tills alla moment flyter på perfekt.

Hoppas hur vi har lagt upp körningen kan ge dig några tips om hur du själv kan övervinna svårigheterna med växling och koppling.

Önskar dig lycka till med körningen!

Övning ger färdighet! Träna, träna, träna!

Vad är det som säger att du måste sitta i en bil? Skulle det vara så att du vill slippa allt runt omkring kanske det är lika bra att du sitter här framför datorn och låtsasväxlar i luften!
Trampa ner kopplingen= trampa vänsterfoten i golvet.
Lägga i 1:an= för högerhand mot dig och framåt.
o.s.v

När du är säker på vart alla växlar sitter, gå över till att öva i bilen. Och tänk på: är du osäker - kör långsamt! Försök hitta ett ställe med lite trafik.

Ang. Krypkörning
1. Höj kopplingen till dragläget.
2. Använd enbart lite gas, kanske behöver du ingen gas alls!
3. Använd kopplingen för att reglera farten. Höj kopplingen för att rulla fortare, sänk den för att sänka farten. Använd små rörelser!

I medlut:
1. Håll kopplingen och bromsen helt nertryckt.
2. Reglera farten med bromsen genom att höja och sänka den.

Hoppas mina tips har vart till nytta!

Jag vet hur det är... är i samma ålder och har tagit x antal körlektioner. Har liksom kört upp större delen av vinterns pelletspengar. Men det får ordna sig, jag bara måste ha körkort snart. I alla fall, det där med växlingen tyckte jag gick rätt bra till en början. Sen började läraren vara jobbig och tjatade ständigt, och vrålade släpp kopplingen lite då och då. Så jag blev skraj för att växla och använda kopplingen, körningen blev klart sämre, och efter ett tag insåg jag att det var läge att byta lärare. Ett tag senare är jag snart klar för uppkörning!

Det känns lite som om allt är en chansning, man ville inte ta för många körlektioner för de är så dyra. sen vill man ju ändå klara uppkörningen, allt är så jobbigt och känslan måste vara grym när man är klart med allting.

Jag har också haft det problemet. Det viktiga är att tro på dig själv till varje pris och tänka att det här är något du äger på. Sen är det erfarenhet, erfarenhet och åter erfarenhet som gör att du tillslut växlar automatiskt.

Jag är nu 18 år och har inte kört så mycket under mina två år. Jag tog en intensivkurs till körkort under två veckor och pluggade 10-18 måndag-fredag hos trafikskolan. Dessutom fick jag 20 körlektioner á 40 minuter.

Dessa lektioner hjälpte JÄTTEMYCKET! Nu känner jag mig mycket säkrare och tror mer på mig själv. Mitt råd är att gå på körskola och ta en intensivkurs - kommer bli super!

Ja, intensivkurs verkar riktigt bra. Har många kompisar som har tagit det och alla har varit jättenödja!