Synen och sinnena i trafiken

Synen är det viktigaste sinnet i trafiken. Du får cirka 90 % av trafikinformationen via ögonen. Därför finns det ett krav på en synskärpa på minst 0,5 för B-körkort (andra behörigheter har strängare krav).

Har du dålig syn, kan ditt körkort utfärdas med villkoret att du måste använda glasögon under körningen. Tänk också på att synen förändras med åldern, så regelbundna synkontroller är att rekommendera.

Synbegrepp

Synfält

Området vi ser kallas synfältet. Synfältet är halvcirkelformat, alltså 180°.

Direktseende

Det du koncentrerar blicken på ser du tydligast. Detta kallas direktseendet eller centralseendet och utgör cirka 1–2 % av synfältet. Direktseendet är viktigt för att exempelvis kunna uppfatta texten på vägmärken.

Periferiseende

De resterande 98–99 % av synfältet kallas periferiseendet. Här kan du uppfatta att något händer, men du måste oftast vrida blicken och kontrollera med direktseendet exakt vad som händer. Periferiseendet försämras av alkohol och trötthet.

Illustration

Halvcirkeln: Synfältet Ö: Ögats placering 1: Direktseendet 2: Periferiseendet

Bedömningar

Hela tiden samlar du in saker med synen. Informationen går till hjärnan för tolkning. Att göra grundliga bedömningar av allt du ser i trafiken är inte möjligt; hjärnan skulle bli överbelastad.

I stället för att bedöma allt, väljer hjärnan snabbt ut relevanta saker som får uppmärksamhet. Urvalet görs med hjälp av en rad faktorer, exempelvis dina:

Erfarenheter
Kunskaper
Förväntningar
Intressen
Behov
Känslointryck

Glasobelisk vid Sergels torg i Stockholm.

Fin glasobelisk, men fotgängarna är viktigare!

Om din kunskap säger att parkerade bilar vid övergångsställen är farliga, samtidigt som du har erfarenhet av att barn har sprungit ut framför bilen på samma plats, kommer din hjärna för stunden att ägna mest uppmärksamhet åt den aspekten och helt strunta i att några fåglar sitter i ett träd ovanför vägen.

Begrepp som kan vara bra att känna till:

Varseblivning: Bli medveten om vad som händer i din omgivning.
Selektiv varseblivning: Väljer ut och fokuserar på det relevanta.

Erfarna förare

Har rörlig och ”mjuk” blick.
Fokuserar på saker som rör sig.
Observationsområdet är bredare och längre.

Oerfarna förare

Fäster blicken på saker och håller kvar blicken för länge (”ryckig” blick).
Fokuserar på stillastående saker.
Observationsområdet är smalare och kortare.

Synvillor (illusioner)

Vi människor är smarta och har en livlig fantasi. Detta hjälper oss mycket i trafiken (vi kan med mycket lite information rita upp ett troligt scenario).

Ibland gör vi dock felaktiga tolkningar av det vi ser och skapar då en synvilla.

Exempel på synvillor

Bil med bara ett lyse (”enögd bil”) = motorcykel/moped.
Snörök kan få dig att tappa orienteringen.
Motorcykel misstas för en långsam moped.

Illustration av synvillan ”enögd bil”

Det är mörkt ute. A tror att B är en smal och långsam moped, eftersom B bara har ett lyse. A kör därför mer åt mitten av vägen (säkrare i mörker). När A tillslut ser att B är en bil, är det nära att det blir en krock!

Tunnelseende

Tunnelseende innebär att ditt avsökningsområde blir sämre. Du missar saker som händer vid sidan av vägen (i periferin). Du ser helt enkelt som om du körde i en tunnel med mörka väggar.

Risken för tunnelseende ökar med

De övriga sinnena

Hörseln kan uppmärksamma dig på om någon tutar eller om ett utryckningsfordon är i närheten. Du kan också höra om motorn inte går som den ska.
Känseln och balanssinnet ger dig information om hur bilen går på vägen och om underlaget är bra eller dåligt.
Luktsinnet är viktigt när det gäller att upptäcka läckage av farliga ämnen.

Källor

Gunnarson, L. & Svensson, L. (2010). Körkortsboken. 19 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2007). Teoriboken. 13 upplagan. Liber: Stockholm.

STR Service (2009). Du och jag i trafiken. 28 upplagan. STR: Landskrona.

Trafikförordning (1998:1276)

Senast uppdaterad 2011-01-08.