Inlärning, mognad, stress, grupptyck och olika åldrar

Olika typer av inlärning

• Djupinlärning innebär att du försöker förstå helheten och orsakerna bakom reglerna. Kunskaperna stannar kvar.
• Överinlärning har skett när något ”sitter i ryggmärgen”. Själva körningen (koppling, växling med mera) ska överinläras så att du kan koncentrera dig på allt som händer runt omkring.
• Imitationsinlärning innebär att du tar efter någon annans beteende. Kan vara både bra och dåligt; det beror på vem du tar efter.
• Ytinlärning innebär att du försöker lära dig allt utantill bara för att klara teoriprovet. Ingen helhetsförståelse och du glömmer.

Repetition är viktigt för att kunskaperna ska stanna kvar. Tänk på att du aldrig blir fullärd, så sträva efter livslångt lärande.

Olika grader av mognad

Du som förare ska visa ”gott omdöme i samspelet med andra trafikanter”. För det krävs både kunskap och tolerans. Alla människor utvecklas olika, med det går att identifiera 3 huvudfaser:

1. Omogen & självisk är stadiet som barn befinner sig på. Andra åldersgrupper med denna tendens tänker mest på sig själva. De agerar impulsivt och skapar förvirring och osäkerhet.
2. Regelföljande förare är bra i de flesta sammanhang. Ibland räcker dock inte reglerna till och då kan dessa förare falla tillbaka till det omogna stadiet och ”hävda sin rätt”.
3. Tolerant & mogen är den typ av förare som eftersträvas. De följer trafikreglerna, men har också tillräckligt stor erfarenhet för att kunna hantera oväntade situationer lugnt och säkert. De börjar till exempel inte att tuta ilsket om någon skulle få motorstopp vid ett trafikljus.

Unga bilförare

Trots färsk utbildning visar det sig att unga förare tillhör de farligaste i trafiken. Detta kan bero på en rad anledningar:

• Liten erfarenhet av den ”verkliga trafiken”.
• Låg mognadsgrad.
• Fel förebilder.
• Överskattande av den egna förmågan.

Unga män överskattar sin körförmåga mer än kvinnor i samma ålder. Detta kan bero på att det anse häftigt och manligt att gasa på lite extra. När de unga männen har haft körkort i ett par år ökar risktagandet, eftersom de känner sig mer säkra.

Sannolikhetsinlärning

Sannolikhetsinlärning innebär att du använder dina tidigare erfarenheter av en situation för att bedöma hur troligt det är att något inträffar.

• Bra sannolikhetsinlärning: Du är van vid att det passerar tåg ofta vid en järnvägsöverfart och är därför extra uppmärksam.
• Dålig sannolikhetsinlärning: Du är van vid att det nästan aldrig kommer tåg vid en järnvägsöverfart och kollar därför inte innan du kör.

Stress

Måttlig stress, alltså att du är lite halvstressad, höjer normalt din koncentration och prestationsförmåga. Är du helt avslappnad tar du inte körningen på lika stort allvar och missar kanske vissa detaljer. Det farligaste är dock att vara mycket stressad.

För hög stress kan leda till

• Panik – vet inte vad du ska göra.
• Blackout – förlorar medvetenhet om situationen.
• Uppgivenhet – tänker att situationen inte kan räddas och bryr sig därför inte om att ens försöka.
• Stirrighet – blir hyperaktiv och oberäknelig.
• Tanketröghet – kan inte tänka klart och logiskt.

Detta är exempel på vanliga reaktioner. Alla är vi olika och hur just du reagerar vet du bäst själv.

Minska risken för stress

• Se till att ha gott om tid för körningen.
• Var utvilad och i god form.
• Kör lugnt och defensivt.
• Undvik rusningstrafiken på morgon och eftermiddag.
• Se till att bilen är i gott skick och inte börjar krångla.

Grupptryck

Grupptryck leder oss till att ändra vårt beteende på grund av att vi befinner oss tillsammans med andra människor. Grupptryck kan vara positivt och negativt:

• Positivt grupptryck: Du kör för fort och några i gruppen säger att du borde ta det lugnare.
• Negativt grupptryck: Ni är på väg till konsert och några i gruppen är rädda att ni inte ska hinna fram i tid. Du känner pressen och ökar farten och risktagandet.

Det är främst unga förare som faller för negativt grupptryck. Undersökningar visar att en ung människa med en grupp unga manliga passagerare är den absolut farligaste kombinationen.

Att unga lättare faller för grupptryck beror förmodligen på lägre självförtroende och oro för vad gruppen ska tycka. Ingen vill ju få töntstämpel och uteslutas ur gruppen.

När du är passagerare ska du inte hetsa föraren, även om du bara skojar. Föraren kanske har lågt självförtroende och inte uppfattar det bara som ett skämt. Tänk också på att säga ifrån om föraren kör för vilt – det kan till och med uppskattas, eftersom pressen minskar.

Tankeställare till dig som ung man

En ”riktig man” fattar sina egna beslut. Han har inget behov av att visa sig tuff, eftersom han är säker på sin position i gruppen. Han är lugn och samlad och gör inga farliga omkörningar, eftersom han tar ansvar för gruppens säkerhet. Han vet också att han utan problem kan reda upp situationen om det blir några minuters försening.

Råkar du ut för en olycka är det varken tufft eller konstruktivt att hetsa upp dig. Är den andra personen hotfull, behåll lugnet och jobba för att reda upp situationen i stället för att börja slåss som småpojkar på skolgården.

Källor

Gunnarson, L. & Svensson, L. (2010). Körkortsboken. 19 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2007). Teoriboken. 13 upplagan. Liber: Stockholm.

STR Service (2009). Du och jag i trafiken. 28 upplagan. STR: Landskrona.

Trafikförordning (1998:1276)

Vägverket (2007). Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B (2010-12-30).

Senast uppdaterad 2012-10-16.